”Jag kommer alltid klassas som sjuk”

NOL. Ibland startar inte livet som man hade tänkt sig. Nathalie Ohlsson har jobbat i uppförsbacke sedan dag ett.
Det har nu gått 30 år sedan hon genomgick en levertransplantation.
– Jag kommer alltid klassas som sjuk, säger hon till Alekuriren.

Jag kör på kringelkrokvägar ut mot Grunne. Det är en landsbygdsidyll som möter mig utanför och mitt i det här bor Nathalie Ohlsson tillsammans med sin sambo och den snart sexåriga dottern Alva.

– Det är fridfullt här med naturen och det öppna landskapet. Vi trivs väldigt bra, säger Nathalie.

Men hennes liv har inte alltid varit lika fridfullt som det är i dag.

Hon blickar tillbaka till den 5 december 1985. Efter en helt vanlig graviditet kom Nathalie till världen, men ganska snart fanns det tecken på att allt inte stod rätt till.

– Jag var gul och läkarna sa först att det bara var bebisgulsot. De sa åt mina föräldrar att försöka ha mig så mycket i solljus, men det hjälpte inte, berättar Nathalie.

Det var hennes farmor som till slut gjorde föräldrarna uppmärksamma på att Nathalie fortfarande var gul och att det inte handlade om vanlig gulsot.

– En månad efter att jag föddes kollade läkarna mitt bilirubin som mäter gallan i kroppen och de upptäckte då att det fortfarande var förhöjt. Det var då som alla utredningar började och de såg att jag saknade de yttre gallgångarna, berättar Nathalie.

Transplantation enda räddningen

Läkarna försökte då att göra nya gallgångar av Nathalies tunntarm, men efter två misslyckade operationer fanns det bara en utväg.

– Min enda chans var att få en ny lever. Jag hade bara max ett år kvar att leva och mina föräldrar satte upp mig på väntelistan 86.

Vid den här tiden plågades hon av infektioner och höga febertoppar. Kvällen den 28 april 1987 ringde det på telefonen hemma hos Nathalie. Hennes pappa svarade och i andra änden lämnade Nathalies läkare beskedet som de hade väntat på: En ny lever hade kommit in från en död donator.

– Läkaren sa till pappa: ”Skynda er men stressa inte”. Mina föräldrar har berättat att jag inte var mig själv den kvällen när de väckte mig. Det var som att jag visste att något var på gång, jag kände nog att de var stressade, säger hon.

Nathalie låg sedan 14 timmar på operationsbordet.

– Det var en lång och jobbig väntan för mina föräldrar.

Endast två av de tio som genomgick en levertransplantation 1987 överlevde. Nathalie var en av dem och med en helt ny lever har hon fått kämpa sig igenom tunga dagar.

– Jag minns särskilt en händelse år 2000 när jag var 15. Jag var på ett möte med min mamma och jag hade svårt att hålla mig vaken. Mamma tyckte att jag var en larvig tonåring som antagligen inte hade sovit på natten. Jag cyklade hem och var nära på att svimma. Jag gick in på mitt rum och sov till dagen efter. När min pappa skulle väcka mig tyckte han att det luktade lik från mitt rum och jag såg ut som ett spöke när jag kom ut, berättar Nathalie.

Dödsångest

Hennes blodvärde var långt under det normala och efter två månader upptäckte läkarna ett blödande magsår. Läget var återigen kritiskt för Nathalie.

– Det var för trångt till ett kärl in till levern och jag fick medicin för mitt magsår. Om inte det skulle hjälpa hade läkarna fått operera mig, men bara om de hade en ny lever i beredskap.

Hennes liv vändes upp och ner på bara några minuter.

– Jag var 15 år och mitt uppe i livet, men där fallerade min värld totalt. Jag grät och fick en enorm dödsångest – men jag är en enveten tjej och kroppen svarade bra på medicinerna, berättar Nathalie.

30 år efter att hon genomgick transplantationen har hon fortfarande samma lever. I dag äter hon medicin varje morgon och går på kontroll var tredje månad. Trots att det inte syns på utsidan kommer Nathalie alltid att klassas som sjuk.

– Jag kämpar fortfarande med min dödsångest och ibland har jag svårt att somna, men jag försöker se ljust på varje dag som kommer, säger hon.

Vi sitter i hennes kök och i ett rum längre in i huset leker Nathalies snart sexåriga dotter Alva. Hon var ett efterlängtat barn som också fick en tuff start på livet.

– Mina föräldrar hade försökt förbereda mig på att jag kanske inte skulle kunna få egna barn eftersom att jag har opererats så mycket i buken. Och Alva kom till genom provrörsbefruktning och föddes tre månader för tidigt. Som transplanterad föder man oftast för tidigt, men det här var inte normalt. Hon var svårt lungsjuk och höll på att stryka med. Hon fick ha syrgas i nio månader, och jag förstår vad mina föräldrar gick igenom när jag var liten. I dag är Alva fullt frisk som vilken sexåring som helst, berättar Nathalie, som i dag föreläser om sitt liv.

– Jag åker ut till läkare och vårdpersonal och berättar vad jag har gått igenom. Jag är väldigt öppen om mitt liv och många har svårt att förstå att jag inte är frisk eftersom att det inte syns på utsidan, men invändigt kommer jag alltid klassas som sjuk.

 

Mer från allmänt

Allsång på Café Torpet

Publiken imponerades av de duktiga trailåkarna som visade upp sig. Bland förarna märkets bland andra Daniel Andreasson, Linnea Björkdahl, Max…

Tjejer bjuds in till fotbollsevent

Bakom initiativet står Ale United, Ale kommun, Länsförsäkringar, Alebyggen, Västra Götalands Idrottsförbund och Sisu Idrottsutbildarna. Mellan klockan 16-18 på tisdag finns…

Guldtjejer belönades i fullmäktige

Ale kommun uppmärksammade i samband med måndagens fullmäktigesammanträde två lokala guldhjältar. Emma-Nellie Örtendahl, världsmästare i jetski och Felicia Janebrink, världsmästare…

Slöjdsommar på magasinet

Fram till den 13 augusti sker utställning och försäljning av hantverk i magasinsbyggnaden på Kungsgården. Träarbeten, lappteknik, vävda textilier, stickat,…


Senaste nytt

Man räddades ur vattnet

Strax efter klockan 16 på midsommarafton fick polisen larm om att en man fallit i vattnet i en sjö i…

Festligt midsommarfirande i Ale

Väderprognosen skvallrade om regn, men någon väta gjorde sig inte påmind på Grönköp. Det blev ett härligt firande i behaglig…

En hedersam förlust

Torsdagens nederlag på Svenska Stenhus Arena blev smärtsamt med tanke på matchbilden. I första halvlek bjuder AIF på finfin fotbollsunderhållning…

”Ale behöver ett rejält omtag”

Efter kravet om att dra tillbaka sparkravet på Utbildningsnämnden kastades Framtid i Ale ut ur budgetsamarbetet med alliansen. Partiet bestämde…

Allsång på Café Torpet

Publiken imponerades av de duktiga trailåkarna som visade upp sig. Bland förarna märkets bland andra Daniel Andreasson, Linnea Björkdahl, Max…

Dubbla trafikolyckor i Ale

Vid lunchtid på torsdagen inträffade två trafikolyckor i Ale kommun. Först fick räddningstjänsten rycka ut till Kvarnvägen i Surte där…

En poäng med mersmak för Nol

Efter 3–1-vinsten mot Kode i fredags väntade en ny tuff uppgift för Nol när Gårda väntade på bortaplan under onsdagskvällen.…

Första nederlaget för LNIK

LNIK hade gått som tåget inför onsdagens match. Laget var obesegrade och klev upp som serieledare efter segern mot toppkonkurrenten…

Tjejer bjuds in till fotbollsevent

Bakom initiativet står Ale United, Ale kommun, Länsförsäkringar, Alebyggen, Västra Götalands Idrottsförbund och Sisu Idrottsutbildarna. Mellan klockan 16-18 på tisdag finns…

Garageinbrott i Nol

NOL. Vittnen ser hur två maskerade män bryter sig in i ett garage på Skolallén i Nol. Händelsen inträffar vid…