Håll Sverige Rent har arrangerat skräpplockardagar sedan 2004. I fjol deltog drygt 767 000 svenskar över hela landet.
– Många besväras av nedskräpning och upplever att det är ett ökande problem i Sverige. Det mesta av skräpet kommer från vanliga konsumenter och mycket består av plast som aldrig försvinner. Skräpet på land hamnar ofta till slut i våra hav och har där vuxit till ett gigantiskt problem. Fiskar och fåglar misstar plasten för mat och får på så sätt i sig plasten – som vandrar uppåt i näringskedjan och till slut kan hamna i oss människor, säger Johanna Ragnartz.
Gunnarsgårdens förskola har deltagit i Hålls Sverige Rents skräpplockardagar två gånger tidigare, detta var den tredje.
– Framförallt de äldre barnen är väldigt medvetna och tycker det är roligt att få gå ut och göra rent i naturen, förklarar pedagog Petra Aderheim-Bilger.
95 barn från Gunnarsgårdens fem avdelningar var indelade i fyra tvärgrupper som plockade skräp i närområdet under cirka en timme.
– Skräpet som vi hittar sorter vi sedan enligt plast, metall, glas och papp. Påsarna kommer renhållningen och hämtar, berättar Petra.
Efter avslutat arbetspass i naturen väntade korv med bröd inne på respektive avdelning.
– Tanken var att vi skulle grillat korv ute, men det var alldeles för kallt idag.
Nedskräpningen i Sverige beräknas kosta mer än två miljarder kronor per år. Det är helt onödiga kostnader, som framförallt hamnar på kommunerna och i slutändan på skattebetalarna.
– Att plocka skräp i sitt närområde ökar helt enkelt medvetenheten om vår miljö och problemet med nedskräpning – hos både barn och vuxna. En medvetenhet som vi hoppas leder till ändrade attityder och beteenden. Den långsiktiga lösningen är nämligen inte att vi plockar upp skräpet, utan att vi slutar skräpa ner, konstaterar Johanna Ragnartz.
