http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2018/01/friidrott2_v0518.jpg

Arenabygget ska fullföljas

Allmänt

Slutnotan landar på 14,7 miljoner kronor mot budgeterade nio.

http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2017/02/ledare-facebook.jpg

Miljonrullning

Ledare Det blev som väntat en hel del reaktioner på kommunens köp av fastigheten i Älvängen centrum där ICA tidigare huserat. 15 miljoner kronor låter för många som en hysterisk siffra, men jag måste verkligen försvara affären både som direkt handling och för prislappen. Om centrala Älvängen ska andas ny morgonluft krävs inte bara handlingskraft, utan framför allt förutsättningar att agera. Om kommunen inte har rådigheten över marken kommer det dröja lång tid innan en utveckling överhuvudtaget är möjlig i Älvängen. Genom förvärvet av ”ICA-fastigheten” som dessutom fortfarande har en hyresintäkt genom Handelsbanken, skaffar sig kommunen en bra position för att själv kunna påverka exploateringen. När planerna ska realiseras kommer det också att innebära en intäkt för kommunen, då tomten sannolikt säljs till ett marknadsmässigt pris. Med hänsyn till villkoren på den finansiella marknaden och de framtida utvecklingsmöjligheterna måste 15 Mkr anses som en mycket rimlig peng i sammanhanget. Mer förvånande och oroande är istället den miljonrullning som pågår i arenabygget på Jennylund. Ale kommun har budgeterat 9 Mkr för en ny friidrottsarena och trots att projektet tidigt stötte på patrull med brunnar och avloppsledningar som inte fanns utritade hävdades att kalkylen skulle hålla. I december informerades Kultur- och fritidsnämndens ordförande, Anders Rollings (S), om att en större budgetavvikelse nu var verklighet. Däremot fick inte nämndens ledamöter information om att kostnaderna hade dragit iväg förrän i torsdags. Informationsvägarna bör nog ses över eller åtminstone hastigheten i dem. Det värsta är ändå känslan av att ingen just nu vågar säga vad notan för bygget kommer att landa på. När upptäckten gjordes att markarbetet kommer att bli mer omfattande innebar det att entreprenören fick jobba på löpande räkning – och den första upptäckten har följts av fler negativa överraskningar. Beslutet om att låta arbetet ske på löpande räkning kommer självklart och med all rätt att ifrågasättas. Å andra sidan vilket var alternativet när arenabygget redan var igång? Nu krävs en omedelbar tvärnit och utredning om hur miljonrullningen plötsligt kunde ta sådan fart. En budgetavvikelse upp emot 50% är helt oacceptabelt. Det är trots allt skattemedel vi talar om. Som om inte detta vore nog kantas även Alebyggens planerade lägenhetsbygge på Änggatan i Älvängen av problem. Planen var att komma igång efter sommaren, men den försenade bygglovsprocessen bromsade projektet. När det väl var dags att sätta spaden i jorden hade prisbilden förändrats drastiskt och Alebyggen tvingades backa. Ett klokt beslut jämfört med att starta och mitt i projektet upptäcka att budgeten inte är i närheten av att hålla. När miljonrullningen väl är igång är det svårt – för att inte säga omöjligt – att stoppa.
http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2017/02/ledare-facebook.jpg

Kanalval stressar

Ledare Det går att vända och vrida på allt. Visst är det en ynnest att slå sig ner i soffan och kunna välja tv-program efter hur du känner för kvällen. Det finns i princip en kanal för varje intresse och för sportnördar en kanal för varje idrott, men är det rikliga utbudet bara av godo? Jag är tveksam. Inte för att jag är lastgammal, men visst minns jag tiden då Sveriges Television dominerade med sina två tv-kanaler ettan och tvåan. Ingen stress över att hitta rätt kanal eller för den saken rätt program. Det klena utbudet gjorde självfallet också att det fanns tid över till annat. Numera råder ett omvänt förhållande med fler kanaler än vi kan hålla reda på, därmed ofta en stress att hinna ta in allt som faktiskt är möjligt att ta in. Jag imponeras över hur många som ändå lyckas hålla koll på samma program och serier. Jag tycker bara det är tur när jag snubblar in på samma kanal två gånger... Om tv-utbudet är gigantiskt, vad är då inte möjligheterna att kommunicera? Borta är tiden med brevväxling och exklusiva rikstelefonsamtal. Idag skickar vi ett mejl, ett sms, en snap eller ett meddelande via något socialt media, men det stannar inte där heller. På våra arbetsplatser, föreningar och vänskapskretsar skapar vi också kommunikationsvägar via olika appar och digitala forum. Funktionen är suverän, inget snack om det, men den digitala världens obegränsade möjligheter bidrar med nya utmaningar. Personligen tycker jag det är svårt att minnas i vilket forum jag fick en viss information. Det är också snudd på stressande att veta vilken kanal jag ska välja att skicka ett specifikt meddelande. Det har blivit en av vardagens största utmaningar att hålla kolla på alla kanaler. Borta är tiden när man tömde brevlådan en gång om dagen, kikade på faxen om det hänt något och lyssnade till eventuella signaler från telefonen. För att nå ut till en bred massa är det idag nödvändigt att använda en rad olika kanaler. Inom marknadsföring talar vi ofta om att hitta den optimala mediamixen. Den står inte i något facit, utan skiljer sig från bransch till bransch. Jag vill hävda att just kommunikation, information och marknadsföring har blivit ett av de absolut svåraste områdena att verka inom. Åtminstone om du är på jakt efter resultat eller ännu värre, beroende av att nå ett resultat. Våra politiska partier tillhör en sådan grupp, särskilt under ett valår. Det är viktigare än någonsin att nå fram med sina budskap. Vilka kanaler ska de då välja? Svaret är, dessvärre med tanke på arbetsbelastningen, att i princip inga kan uteslutas. Det kommer att kräva en insats utöver det vanliga för att nå fram till väljarna, då de är spridda över en stor mängd olika kanaler. I många fall är det också möjligt att motståndare eller personer av annan uppfattning kommenterar och provocerar. Att snabbt beömta och tillrättalägga blir valarbetarnas främsta uppgift och med tanke på möjligheterna att sprida såväl sanna som falska budskap kan årets valrörelse bli den smutsigaste någonsin.
http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2018/01/v0318_bilbrand1.jpg

Stort räddningspådrag under nattens bilbrand

Händelser NÖDINGE. En bilbrand på pendelparkeringen i Nödinge påkallade ett stort räddningspådrag i natt.
Det fanns vittnesuppgifter om att en person skulle sitta kvar i bilen, men det stämde inte.
– Vi hörde också det inledningsvis, men det var som tur inte sant, säger polisens presstalesman Hans Lippens.
http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2017/02/ledare-facebook.jpg

Nytt år – ny adress

Ledare Som många av er har noterat återfinns redaktionen numera på en ny adress. På Hålstensvägen 22, i samma hus som Jio Eltjänst, har vi etablerat oss. Skälen till en flytt var flera, men framför allt var det dags för en rejäl omstart och när chansen dök upp fanns det inga tvivel. I våra nya lokaler har vi möjlighet att utveckla både verksamheten och oss själva. Vi är inte riktigt klara än, men i slutet på månaden hoppas vi kunna bjuda in till ett öppet hus. Tyvärr, tog sig ett antal okända förövare friheten att gästa oss utan samtycke blott elva minuter in på det nya året. Sämsta tänkbara start på 2018, men också en stor portion nyttiga lärdomar. Det har medfört ett kraftigt utökat säkerhetstänk och en larmanläggning uppskalad till max. Ändå funderar jag fortfarande på om inte en blodtörstande hund vore det bästa? Vi får se hur vi gör... Vad tar vi med oss från året som gick? På många sätt var det ett bekräftelsens år. Konsekvenserna av att vara en tillväxtkommun slog igenom. Varken lokaler, personal eller pengar räckte till för att hålla skolan fri från kritik. Särskilt tydligt blev det i Älvängen där den nya Kronaskolan redan första året visade sig vara för liten. Motdraget blev att återigen öppna upp Madenskolan. Omställningsarbetet för att få resurserna att räcka till i Utbildningsnämnden visade sig också ha gått för långsamt. Underskottet slog ner som en bomb efter semestern och föranledde bland annat ett desperat försök till inköps- och vikariestopp. Det senare hävdes tämligen omgående, då kvalitén i skolan inte kunde garanteras. Ett friskhetstecken om något. Tillväxten försatte också sektor samhällsbyggnad under hårt tryck. Nästan hela personalstyrkan på bygglovsavdelningen försvann och att rekrytera nytt i ett bristyrke var inte det lättaste. Bygglovshanteringen blev lidande och kritiken var stundtals mycket skarp. Samtidigt medförde tillväxten att alebo nummer 30 000 kunde noteras. Den 12 oktober föddes Lailah Salihagic och hon blev snabbt en kändis. 30 000 invånare har länge varit en milstolpe för Ale kommun. Så hur är det nu med tillväxten, är den på gott eller ont? Självklart är det ur ett långt perspektiv otvivelaktigt enbart positivt att växa, men kortsiktigt frestar det på. Det är ingalunda en nyhet och Ale kommun har försökt förbereda sig, men exakt vilka konsekvenserna skulle bli har inte varit lätt att förutse. Ingen vet vilka som flyttar in och vilka behov de kommer att ha. Alternativet, att bromsa tillväxten, behöver inte diskuteras. Det har aldrig varit särskilt framgångsrikt. 2018 kommer att präglas starkt av den kommande valrörelsen. Debatten blir spännande att följa. Hur ska de stora etablerade partierna profilera sig i frågor där de redan är tämligen överens? Hur ska attackerna från Sverigedemokraterna och det lokala utbrytarpartiet Framtid i Ale besvaras? Gemensamt på en enad front eller var och en för sig? Här krävs mycket av de strategiska geniknölarna och hur högt vågar man skruva upp tonläget med tanke på att både Sverigedemokraterna och Framtid i Ale kan bli vågmästare.
http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2017/02/ledare-facebook.jpg

Nu drar vi!

Ledare Åh, du käre tid! Det var så min mormor uttryckte sig när något oväntat alternativt väldigt stort hände och det är precis vad jag nu känner. Efter dryga 20 år i samma kåk packar vi nu ihop redaktionen för att förflytta oss en dryg kilometer söderut. Det är galet hur starka band man faktiskt kan skapa till väggar och golv. Varje morgon har samma trappa mött mig i entrén, samma dörrar har låsts upp och stängts varje dag. Jag vet i princip vad klockan är genom att bara lyssna till ventilationen. Den brummar igång klockan sju och saktar ned tolv timmar senare. Det har varit en signal om att det börjar bli dags att titta på klockan. Småsaker kan tyckas, men detaljer som på sätt och vis har rutat in vardagen. En form av trygghet. Tro inte att det betyder att man känner vemod eller annat. Nej, vi är fyllda med förväntan över att flytta bort till nya lokaler på Hålstensvägen i Älvängen och dessutom få nya grannar. JiO fastigheter har ändamålsanpassat lokalerna efter våra behov och har bland annat lyckats rigga en fotostudio med nästan sex meter i takhöjd. Här får vi utvecklingsmöjligheter framför allt när det gäller företagets byråverksamhet. Som ni kommer att se längre fram i tidningen har vi också haft väldigt roligt åt att vi nu ska dra söderut... Kan det möjligtvis bli årets julbild? I årets sista nummer ges det som vanligt också en chans att läsa in hur Ales kommunalråd ser på de senaste tolv månaderna och framtiden. Det är intressant att notera samstämmigheten, men också frustrationen över att detta emellanåt möter kritik. Mikael Berglund (M) menar att det är närmast skrattretande. Politiker kritiseras ofta för att käbbla om bagateller och för att aldrig kunna komma överens. ”Nu när vi försöker hitta samförstånd och breda lösningar i de stora frågorna, då kritiseras vi för att inte ta debatten och väljarna menar att det inte spelar någon roll vem man röstar på. Vi är ju överens om allt... Det är ganska hopplöst” säger Berglund. Det är inte utan att man måste småle åt det konstaterandet, då det ligger mycket i det. Samarbetet och samtalsklimatet mellan kommunens två största partier har sällan varit så bra som just nu. Bra eller dåligt? Självklart är det bra. Med det sagt utgår jag från att det finns en debatt och en konstruktiv dialog innan besluten tas. Debatten måste ju inte alltid vara offentlig, det viktiga är att de beslut som tas är ordentligt förankrade. Att det har funnits ett inflytande och en möjlighet att påverka. Båda kommunalråden verkar dela samma motståndare. Det är Sverigedemokraterna och Framtid i Ale som står utanför samverkan och överenskommelser som oroar. Framtid i Ales partiledare, Tyrone Hansson, beskrivs av Kommunstyrelsens ordförande Paula Örn (S) som Ales egen Donald Trump... Jodå, det lär bli ett hett valår 2018.
http://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2017/02/ledare-facebook.jpg

Patriotismen!

Ledare Ska det vara så ska det vara. Tur att patriotismen fortfarande har Ale och Lilla Edet i ett starkt grepp. Den gångna helgen arrangerades inte mindre än sex ”julmarknader” i tidningens spridningsområdet. På sina håll fanns en oro för att besöksantalet inte skulle räcka till, men rädslan besannades inte. Det var snarare tvärtom, mer besökare än tidigare. I samhällen som Lödöse, Surte och inte minst Älvängen är patrioterna självklara gäster när det vankas arrangemang på den egna orten. I Älvängen testades ett nytt grepp, då den tidigare centrumvägen nu avfolkats av butiker. Istället fick Gustavas Plats agera utgångspunkt för marknaden. Här hade Alebacken generöst hjälpt till med snötillverkning. Det blev således en vit marknad med dans runt granen. Kan man begära så mycket mer? Tja, det skulle i så fall ha varit lite mer liv på gatorna, transportsträckorna mellan de tre handelsplatserna i Älvängen. Från tidigare centrum bort till nya ICA-butiken via Coop är ett ganska långt avstånd om det inte händer något på vägen. Jag saknade marknadsstånden som erbjuder, korvar, ostar och andra av julens självklarheter. Det är en utmaning som heter duga att hålla ihop ett event vars arena har delats upp i tre delar. Utvärderingen får ge svar på hur bra det försöka försöket lyckades. Nu har jag inte själv bevakat alla julaktiviteter, men där jag har varit måste jag ändå bekräfta en avsaknad av Lucia. Vi är nog många som hoppas att hennes frånvaro blir kortvarig. Tänk om tomten inte heller dök upp en vinter? Det skulle aldirg fungera och Lucia är snudd på lika självklar. Jag begriper inte hur detta kunde ske. Inom handeln är konkurrensen om kunderna tuffare än någonsin. Det handlar inte bara om att försöka trollbinda de egna ortsborna, utan en framtida överlevnad kräver även att attraktionen är så stark att det skapas ett inflöde av handel. Det var därför särskilt roligt och definitivt värt att notera att högvinsten vid Ale Torgs julklappsbord gick till en familj från Kareby. Handelsströmmar från Kungälvssidan är inte självklara, men uppenbart är det möjligt att locka kunder även från den sidan av älven. Satsningen på laddstationer på Ale Torg är en extraordinär satsning som kan bidra positivt. Elbilsförarna kommer definitivt att välja handelsplats efter laddmöjligheterna. I veckans nummer är den stundande högtiden både påtaglig och snudd på påträngande. Hur som helst, missa inte tipsen från Ehrenhofers Lamm & Vilt. Det är ändå maten som gör julen!