Jag ger upp. Det är totalt meningslöst. Tack vare alla er läsare och ert obeskrivliga engagemang att sprida vår övervakningsfilm lyckades vi identifiera båda gärningsmännen. Att det sedan inte räcker för att svensk polis ska känna sig manade att lösa brottet kan jag bara beklaga. Inte blev det bättre av att jag efter några dagar, via ett anonymt telefonsamtal, erbjöds att köpa tillbaka stöldgodset. Jag var inte helt ointresserad, eftersom jag tänkte att det kunde vara ett sätt att lura tjuvarna i fällan. Polisen tyckte också att det var en tänkbar idé, men bara om vi kunde rigga ”återköpet” till kontorstid (kl 10-16). Jag smäller av! Jag fylls med så mycket negativ energi att det känns bättre att köpa nytt och placera några minor under balkongtrallen. Då vet jag åtminstone att jag åker in bakom lås och bom. Hur som helst, ett obeskrivligt tack till alla som har engagerat sig i inbrottet.
Lite sent kan tyckas har Ale kommun uppmärksammat att effekten av det jättelika infrastrukturprojektet, BanaVäg i Väst, har varit minimal. Förutom Kronogården i Älvängen har bostadsexploatering inte tagit någon större fart. Samtidigt har det inte funnits några konkreta förslag med rimliga exploateringsförutsättningar att ta tag i. De projekt som dessutom ligger nära ett förverkligande har Länsstyrelsen stoppat. Det som förväntas vara en bullerproblematik år 2035 gör att byggnationen i de mest intressanta lägena i Ale inte kan komma igång. Nu föreslås bullerplank längs med järnvägen som är fyra till fem meter höga! Varför ska det vara så enormt svårt att bygga i just Ale? Hos grannen i söder drar spårvagnar, snabbtåg, godståg, långtradare, bussar och personbilstrafik förbi de nyexploaterade bostadsprojekten. Med ett enkelt penndrag har man skrivit ”stadsmiljö” i dokumenten och därmed var frågan löst. Jag vet inte om det finns någon utredning som visar att öron ute på landsbygden är mer känsliga och att det är därför vi måste anpassa vår exploatering till andra bullernivåer, om inte så borde det väl bara vara att skriva in ”stadsmiljö” i detaljplanen. Jag tänker främst på Alebyggens 75 lägenheter i centrala Älvängen. Om inte vårt eget kommunala bostadsbolag kan gå i fronten lär det bli fortsatt svårt att få de stora byggföretagen att nappa på Ale.
En känslig fråga som dykt upp i samband med analysen av marknadsförutsättningarna i Ale samt lokaliseringen av ett nytt kommunhus är exploatörernas vädjan om att kommunen bör satsa på att centrumutveckla en ort. Det går i strid mot fullmäktiges beslut om att Ale ska ha två centralorter. Hur denna vädjan tas emot politiskt återstår att se. Hur långt är våra folkvalda beredda att gå för att få byggkranarna på plats eller ska vi nöja oss med en stillsam utveckling av Ale? Tids nog måste alla stadsnära kommuner exploateras för att möta efterfrågan, men det kostar att vänta.
Dessutom får Ale automatiskt en centralort om kommunhuset placeras i Nödinge, oavsett vad fullmäktige har sagt om två centralorter.