Nu fick jag så jag teg. I veckans tidning fick inte ens alla insändare plats… Plötsligt har debatten vaknat till liv och kanske berodde den tidigare tomma insändarsidan bara på bristen av inspiration. Det fanns inget att tycka till om helt enkelt, men plötsligt gör socialdemokraten Jim Aleberg ett utspel om att flytta en omdiskuterad crossbana i Älvängen till området mellan Alebacken och kraftstationen. Det gav energi och väckte många åsiktsbärare till liv. Nu gäller det att hålla debatten på en anständig nivå, för självklart går åsikterna isär. En motorbana går inte obemärkt förbi någon. Däremot är det viktigt att hålla ordning på ärendegången. Ale kommun har inte bestämt någonting. Ett enskilt parti har lagt en motion, ett förslag till kommunfullmäktige, om att utreda möjligheten och förutsättningarna för en motorbana på anvisad plats längs E45. Det är det enda som har hänt och det är väl gott nog?
Crossbanans vara eller icke vara i Älvängen är en brännhet framtidsfråga och lösningen är knappast att lägga den i träda, utan frågan måste upp på bordet. Motionen gör att politiken tvingas engagera sig på allvar, ta ställning och eventuellt komma med motförslag. Så oavsett vad man tycker om Socialdemokraternas förslag är det en vinstlott för alla inblandade att frågan aktualiseras på nytt. Att aleborna också tycker till och gör sina röster hörda på debattsidorna är en bonus. Ju fler som engagerar sig desto större chans att vi hittar en lösning och en plats för en framtida motorbana.
Det var fullsatt i salongen på anrika biograf Trappan i Kungälv i lördags kväll. Dokumentären ”I Alexander Samuelsons fotspår” hade premiär. Mannen bakom verket, Anders Lundin från Bohus, fick äntligen visa upp vad han funnit under sin resa från Surte till Hull i England, via Liverpool till Queenstown på Irland innan Atlanten korsades på rekordtid till New York – för vidare färd mot Buffalo, Chicago , Streator och Newark. Vi fick följa med på en detaljerad resa tillbaka i tiden, en historielektion som påminde om de svåra åren i slutet av 1880-talet då många svenskar tvingades fly för sin överlevnad. Surte var inget undantag. Den unge glasblåsaren, Alexander Samuelson, blott 21 år gammal, gav sig iväg till det förlovade landet. Med sig på resan hade han bara sin bror. Då anade ingen att pojken som lärt sig blåsa glas i Surte 22 år senare skulle signera patentet för världens mest kända flaska, Coca-cola flaskan.
En av frågorna som dokumentären vill ge svar på är huruvida det var Alexander Samuelson från Surte glasbruk som är huvudmannen bakom flaskan. Patentansökan har Alexanders signatur, men vi får lära oss att det i själva verket var en grupp om tre personer som skissade, designade och formade flaskan. Av dessa tre var Alexander Samuelson den som bäst behärskade glasblåsarkonsten, men det var kombinationen av dem tre som lade grunden för den unika flaskan. Lilla Surte har således gjort avtryck i den stora världen.
