NU-sjukvården gör besparingar om 220 miljoner för att få en ekonomi i balans. Över 300 tjänster måste bort. Samma visa gäller för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där har 600 läkare skrivit på ett upprop i protest mot nedskärningarna. Ändå är den politiska debatten i regionen väldigt lågmäld. Vi talar ändå om en verksamhet som berör oss alla. Beslut i Västra Götalandsregionen har en förmåga att glida undan och sedan valet i september har allt hamnat i skuggan för regeringskrisen. Det är inte bra och det är min bestämda uppfattning att en dålig regering är bättre än ingen alls.
När över 300 tjänster hotas på Sahlgrenska höjer läkarna rösten – och möts då av kritik. Sjukhusets styrelseordförande, moderaten Henrik Ripa, vill hellre att kritikerna är tysta.
– Det är ungefär som att en flygkapten skulle säga ”vi har så tuffa arbetsförhållanden att jag inte vet om vi kommer att kunna landa i dag”. Det sätter press på arbetsgivaren, men det är också ett problem i bemärkelse att patienterna blir rädda, säger han i en intervju med Göteborgs-Posten.
Skola, vård och omsorg är kärnverksamheterna för skattebetalarna. Om det framkommer tydliga brister i det som vi gemensamt finansierar och personalen ombeds att vara tyst har vi inlett ett mycket problematiskt systemskifte som jag tycker att svenska folket borde få rösta om. Yttrandefriheten är trots allt reglerad i svensk grundlag. Tystnadskulturen som växer fram och riskerar att breda ut sig i offentlig sektor är allvarlig, särskilt om våra förtroendevalda förespråkar den. Vi har sett tendenser av detta även i Ale och en del anser att det är en del av den ökade personalomsättningen. Därför har också den nya politiska ledningen, Koalitionen i Ale, tydligt markerat i årets budget att ledarskapet måste förbättras och förstärkas. Det är en klok satsning. Hur snabbt man kan se resultat av en sådan satsning återstår att se.
Tillbaka till regionen och budgetbesparingarna. Det hörs oroliga röster kring ambulanssjukvården som i Ale består av en dygnsbil som kör under Kungälvs Sjukhus. Under förra året fanns också en ambulans, halvdygn, tillgänglig som utgick från Kungälv. Denna bil kommer nu att begränsas. Uppskattningsvis handlar det om att den ställs åt sidan 3 dygn i månaden. Skälet är ett sparbeting om 250 000 kronor. Politiken har med andra satt upp ramar och begränsningar för när vi får lov att bli sjuka. Att ambulanserna dirigeras fritt i regionen gör också att den som utgår från stationen i Älvängen ofta får rycka på larm i Lilla Edets kommun. Dessa patienter körs till NÄL i Trollhättan, vilket betyder att alebornas ambulans ofta inte är tillgänglig för de som den är avsedd för. När den är på utflykt är närmsta ambulans stationerad i Kungälv. Inte särskilt tryggt för boende i norra Ale. Och vad hände med målet att klara 90% av alla prio 1-larm inom 20 minuter? Det vara bara en ambitiös målsättning på ett papper.
Varför inte berätta lite mer om den verkliga vården, hur den ser ut egentligen och vad skattebetalarna i själva verket får för pengarna. Mål på ett papper är totalt ointressant.
