Vi börjar 2019 med att konstatera att allt är sig likt. Det blir mitt 23 år som ledarskribent på lokaltidningen i Göta älvdalen. Tanken att någon gång måste det väl ta slut har swishat förbi och innan den slagit rot har ny energi tankats på. Den kommer främst från tidningens läsare, våra annonsörer och de engagerade själar som driver och utvecklar projekt i vårt område. Det finns alltid nya historier och nya öden att berätta om. Skrivglädjen dör aldrig. Den snarare förstärks med åren på en tidningsredaktion. Utmaningen är inte att hitta ämnen att skriva om, utmaningen är att finansiera verksamheten som alla anser är oerhört viktig i förortskommuner som Ale och Lilla Edet. Om inte lokaltidningen bevakar och granskar vilka beslut som tas, vem gör det då? Vem berättar om situationen i skolan, äldreboendet och den orättvist behandlade småbarnspappan? Än så länge har vi varken sett representanter från storbildsskärmarna längs E45, google eller Facebook på några ortsutvecklingsmöten och jag förväntar mig inte att träffa på dem i vår heller… För att vi ska kunna rapportera till invånare i Ale och Lilla Edet så behöver vi våra annonsörer. Det är tidningens annonsörer som gör det möjligt att producera tidningen du läser. Glöm aldrig det. Vi ska under 2019 uppmärksamma dessa lite extra under rubriken ”Demokratins hjältar”. Vi vill att alla blir mer medvetna om vilken otroligt viktig funktion en objektiv lokaltidning fyller och att den är helt beroende av sina annonsörer. Tack vare dem kan vi bevaka ortsutvecklingsmöten, kommunfullmäktige, lokala evenemang med mera. Det gör att vi får en mer levande demokrati, där invånarna är informerade om vad som händer och sker.
Livet är en fascination i sig. Även om mycket styrs av ödet som vi inte själva tror oss kunna påverka så är också väldigt mycket inrutat. Det är indelat i sekunder, minuter, timmar, veckor, månader och år. Vissa säger sig leva dag för dag, men vem gör inte det? Det är väl snarare sekund för sekund? Särskilt med hänsyn till ett allt högre tempo, där vi försöker få mer gjort på samma tid som tidigare. Det finns några få undantag, där de flesta av oss stannar upp och tar, åtminstone bildligt talat, nya tag. Det är vid varje årsskifte. Där händer det något. Det är fascinerande med tanke på att det egentligen är som vilket månadsskifte som helst och midnatt passerar vi också varje dygn, men just timmen till den 1 januari har vi gjort till något extra. Precis som att det skulle vara något sensationellt, som att hela världen och våra förutsättningar att leva skulle vara annorlunda bara för att det är nytt år. Jag måste göra er besvikna. 2019 kommer vara precis som 2018, som var precis som 2017. I grunden vill säga. Att vi äter, sover, jobbar, engagerar och roar oss – var och en på sitt sätt. Ett årsskifte innebär inga dramatiska förändringar, även om vi vill tro det. Sen är det bra att vi mentalt har ett tillfälle där vi kanske tar en del livsavgörande beslut. En del slutar till exempel att röka, vissa börjar träna och äta mer sunt – andra låter årsskiftet passera precis som vilket dygn som helst.
