Det finns en förutfattad mening om att media jagar polisen och gärna skriver ner ordningsmaktens tröstlösa kamp mot lagförbrytarna. Nu är jag förvisso delvis part i målet, men jag har aldrig varit nära att hålla med. Rent allmänt tycker jag att den svenska journalistkåren ofta gör ett gediget arbete. När media rapporterar om polisens arbete blir det inte sällan med en negativ klang, men det beror mer på att det uppdrag som lagens förlängda arm har många gånger är övermäktigt. Att lösa ett brott och hitta rätt bevisning så att det till sist leder till en fällande dom är avancerat. Det är inte polisens fel. Det är våra lagstiftare som bestämt det. När polisen inte lyckas uttrycker både media och allmänhet sitt missnöje. Inte sällan är det polisen som får stå i skottgluggen.
Å andra sidan är det inte lätt för media att hylla poliskåren när de lyckas. I söndags morse greps två unga gärningsmän, tyvärr hemmahörande i Ale, misstänkta för en rad inbrott. Fantastiskt tänkte jag och ringde hundra gånger till presstalesmannen för att få ett uttalande till en hyllningsartikel. Dock utan framgång. Presstalesmannen kände inte till något om ett gripande och innan kvällen var slut stängde presstalesmannen ner telefonen. Här satt jag och ville berätta om ett framgångsrikt polisarbete.
Ska man skratta eller gråta? I samma veva blir en kollega uppringd från en kille i Frölunda. Han hade fyndat en mobiltelefon, men när han slog på den visade det sig att den var spärrad. I displayen stod ett nummer att ringa. Det gick till oss. Det var telefonen som stals när redaktionen hade oväntat besök. Händelsen ledde oss till de som av allt att döma nu sitter anhållna. Att stjäla en dator eller en telefon är sannolikt bland det mest korkade du kan göra som tjuv. Digitaliseringen är tveklöst en stor hjälpande hand för polisens kriminalare.
Det ska bli oerhört intressant att följa det här målet. Hur många inbrott kan de knytas till med hjälp av övervakningsfilmer och teknisk bevisning? Vad blir påföljden? Låt vara att bytena har varit allt från snusdosor till verktyg och häftapparat, men skadegörelsen har varit omfattande. De anhållna killarna är 18 och 24 år gamla. Lokala förmågor gör att det känns extra jobbigt. Det är ingen bra start på livet och jag har svårt att se att dessa unga gärningsmän egentligen gläds åt denna sysselsättning. Det är nog snarare ett uttryck för utanförskap och ännu ett bevis på att vi måste forma ett samhälle där vi tidigare upptäcker de som riskerar att hamna på avvägar. Nummer ett är att ge alla chansen till ett hederligt arbete och de som landar i arbetslöshet måste fångas upp. Annars är risken uppenbar att de till sist hamnar bakom lås och bom. Det unnar jag ingen, även om den som gjort sig skyldig alltid ska få sitt straff.
