Det är ju inte utan att det gungar till även hemma hos oss i Ale när Amerikas nyvalde president tar oss hundra år tillbaka i tiden genom hastiga beslut som ska stärka hans profil som den mest handlingskraftige makthavaren i modern tid.
Vad gör han då? Jo, han är så fyndig att han bygger murar som vi i Europa har glatt oss åt att i snart 30 år ha varit utan. Han förtydligar sitt lands gränser för att äntligen bli en nation igen. I övriga västvärlden har vi arbetat målmedvetet för att sudda ut gränser, öppna upp och skapa rörelsefrihet. Han passar i samma stund på att begränsa möjligheterna till fri abort. Den dagliga rapporteringen från Vita Huset målar upp en bild av en egocentrisk dåre som verkar tro att han medverkar i en dokusåpa och presidenten tycks le mellan avsnitten. Ni vet, sådär löjligt som en 10-åring gör när hen har lurat någon första gången. Och Donald Trump tror dessutom att vissa avsnitt kan redigeras i efterhand eller att vissa delar kan klippas bort. Nu är det tyvärr inte så, utan presidenten lurar inte bara sig själv utan en hel värld med sina hastiga och mindre lustiga beslut.
Vad finns det för lokal koppling till den amerikanske överbefälhavaren? Faktum är att han mycket väl kan vara det enda som hotar oss på allvar. Tillväxten och satsningarna i Götaälvdalen ser ut att sakna en bortre gräns och sanningen är att bara en kris i världsekonomin skulle kunna bromsa den positiva utvecklingen. Peppar peppar att amerikanarnas val av president inte blir vår olycka, men vi ska definitivt ha respekt för att konsekvenserna om hans fientliga inställning till handelsavtal med omvärlden kan komma att drabba även svenskt näringsliv hårt.
Sedan 2010 trycks Alekuriren i Borås hos Bold Printing. Varje år arrangeras ett kundevent i Stockholm och vi får då en rapport om året som gått och en prognos för framtiden. Döm av allas förvåning när tryckeriledningen återigen kunde presentera ett resultat i rekordformat. Vi talar om fler tidningstitlar än någonsin tidigare. Fler intag och fler sidor än vad som tryckts före den digitala revolutionen. Varför når inte denna bild ut? Varför envisas media, digital som traditionell, att prata om tidningsdöden? Det enda som hör dit är de betalda morgon- och kvällstidningarna. De som ofta har de största och mörkaste rubrikerna, de som hörs mest. En lite mer nyanserad bild hade avslöjat att de tryckta tidningarna på landsorten, ofta med ett lokalt fokus, mår utmärkt. Deras redaktionella standard förbättras ständigt, då tidningshusens välutbildade journalister börjat se sig om efter tryggare anställningar. När den redaktionella nyhetsrapporteringen blir än mer TT-baserad i morgontidningarna tar journalisterna plats hos gratistidningarna, vars kvalitet därmed förbättras.
