STARRKÄRR. En Frendberg är tillräckligt för att fylla behovet av njutbarhet hos lyssnaren.
Två Frendbergare däremot gör visaftonen till ett enastående musikaliskt arrangemang som ingen vill ska ta slut.
Prästalund visade sig från sin allra bästa sida i torsdags kväll och det gjorde sannerligen Lars-Eric och Johan Frendberg också.
Lars-Eric Frendberg har bjudit in till visaftnar i Prästalunds hembygdsgård sedan tidigt 80-tal. Frendberg utgör ett lika säkert startskott för sommaren, som ”Den blomstertid nu kommer” gör för alla barn på skolavslutningen.
– Ingen sommar utan Frendberg. Vi är så tacksamma och hoppas kunna hålla denna tradition vid liv lång tid framöver. På senare år har du dessutom haft sällskap av Johan och det gör inte saken sämre, konstaterade Inga-Britt Karlbom, ordförande i Starrkärrs-Kilanda Hembygdsförening, när hon hälsade ett 40-tal gäster välkomna.
– Ibland har vi fått ha arrangemanget inomhus, men idag ska vi njuta av sång och musik under bar himmel. Vem hade kunnat tro det tidigare idag, sade Karlbom och syftade det regn som fullkomligen vräkt ner under morgonen och förmiddagen.
Många var inställda på en spelning inne i Starrkärrs bygdegård, så också artistduon som kom direkt från ett framträdande på Allégården i Göteborg.
– När vi åkte till Göteborg på förmiddagen kunde vi inte drömma om att vi skulle få stå här, mitt i denna vackra och storslagna natur. Det är fantastiskt att få bli ackompanjerad av fågelsång. Vi njuter i stora tvärdrag och hoppas att ni gör det också, sade Lars-Eric med sedvanlig glimt i ögat och ständigt beredd att plocka fram en vits ur skjortärmen.
– Har du lämnat in stämningsansökan, undrade Lars-Eric och vände sig till Johan som snart hade fått ordning på strängarna.
Om det finns en kategori gitarrproffs i detta land så tillhör Johan Frendberg definitivt den skaran. Han behandlar guran med sådan inlevelse, passion och tydlig självklarhet att det ser löjligt enkelt ut. När gitarrspelet sedan kombineras med en röst som får Tommy Körbergs framställan av ”Fattig bonddräng” och ”Stad i ljus” att liknas vid en skaplig kopia, så är det lätt att förstå storheten hos Frendberg junior.
Småtugget som far och son bjuder på mellan sångnumren är underhållande bara det. Publiken löper ingen risk att uppleva visaftonen som seg och långdragen.
Blandningen i repertoaren är dessutom påtaglig. Det sjungs Cornelis, Bellman, Tom Jones och flera spår signerade kungen själv – Elvis.
– Vilken underbar upplevelse! Jag får rysningar av vällust, förklarade Lars-Eric och det var sannerligen ömsesidigt när han stämde upp i Evert Taubes ”Inbjudan till Bohuslän”.
– Nu är det som vackrast och jag hade önskat mig två junimånader efter varandra, sade Lars-Eric och sprack upp i sitt bredaste leende.
Faktum är att det inte hade varit så dumt för då hade Lars-Eric och Johan Frendberg snart varit på plats i Prästalund igen. Nu dröjer det ett år till vi ser dem igen, men torsdagskvällens visafton dröjer sig kvar i minnet ett bra tag framöver.
Publiken njöt i fulla drag.
Lars-Eric Frendberg tolkade bland annat Bellman, Taube och Elvis. Johan ackompanjerade mästerligt på gitarr.
Tack för den här gången och väl mött nästa år! Ingen sommar utan Johan och Lars-Eric Frendberg i Prästalund.
