En minskad flyktingström till Sverige som land medför också ett minskat behov av nya bostäder i Ale. Vintern 2016 utgick kommunledningen från att det krävdes en ökad bostadsproduktion med upp till 500 nya bostäder fram till 2020. Detta utöver de 50 lägenheter som Alebyggen redan har i uppdrag att bygga årligen. Strategin var att fördela dessa på mindre enheter i hela Ale. Det skulle ske med hjälp av både tidsbegränsade bygglov och permanenta bostäder. Konsekvenserna av flyktingkrisen dämpades snabbare än väntat och Migrationsverkets senaste beräkning skapar nu helt nya förutsättningar.
– Vår egen utvärdering visar också att bara hälften av de som anvisas till oss har valt att bo kvar. Det gör att behovet av lägenheter för nyanlända under perioden 2016-18 stannar vid 65. Det bidrar till en ganska stor förändring mot vad vi ursprungligen planerade. Av de 500 extra bostäder som vi planerade att behöva bygga både för nyanlända och den reguljära bostadskön landar vi på knappt 200, berättar Paula Örn.
Det medför att kommunen kan fokusera mer på permanenta bostäder än de som beviljas med tidsbegränsat bygglov.
– Tidsfaktorn gör det ändå nödvändigt att bygga ett antal modulhus, vilket vi nu har bestämt oss för att göra i Alvhem. Här känner vi oss trygga med planeringen och vi kan inte se att Länsstyrelsen kommer att ha något att erinra, säger Paula Örn och oppositionsråd Mikael Berglund (M) tillägger:
– Av de 28 lägenheterna kommer som mest hälften att behöva användas för nyanlända, resterande går till vår egen bostadskö. Det är väldigt positivt för en ort av Alvhems storlek. När vi tog beslut om att öka bostadsproduktionen i Ale sa vi att hälften skulle avse nya alebor. Det lever vi upp till nu, men vi behöver inte bygga på riktigt så många platser som vi först trodde.
Även vid Jennylund i Bohus planeras för 40 lägenheter med tidsbegränsat bygglov. I Älvängen vid Vallmovägen är tanken att bygga 60 permanenta lägenheter, även detta projekt är en särskild insats.
