ALE. Förebyggande arbete och ett helhetstänk minskar risken att människor hamnar i utanförskap.
I Ale har man redan kommit en bra bit på vägen, genom bland annat samverkansprojektet SSPF, och nu har även ett samarbete med fem andra kommuner startats upp.
I måndags samlades alla representanter för att låta sig inspireras av bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson.
Det var så gott som fullsatt i biosalongen på Filmstaden Bergakungen i Göteborg under måndagsförmiddagen, men det var inga vanliga biobesökare. Bland åhörarna fanns både politiker och tjänstemän från kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv, som alla ingår i samarbetsprojektet SOLTAK. Lysekil och Härryda fanns också representerade.
Birgitta Augustsson, samverkanskoordinator i Ale och en av de drivande i projektet, inledde dagen som gick under temat socioekonomiska strategier. Det handlar om att se vilka vinster man kan göra på att investera långsiktigt och fokus ligger på unga som riskerar att hamna i utanförskap. Förutom det mänskliga priset man får betala för att någon far illa, innebär det även stora ekonomiska konsekvenser för samhället.
Nationalekonomen Ingvar Nilsson gav åhörarna en inblick i hur mycket pengar det faktiskt handlar om i slutändan. Han förklarade också vikten av att varje kommun ska ha en social investeringsfond. Det är pengar som sätts undan för att möjliggöra det förebyggande arbetet och på ett tidigt stadium bryta negativa händelseförlopp. På så vis kan man undvika större kostnader för insatser inom exempelvis skolan.
– Ett vanligt argument för att inte satsa långsiktigt är att det kostar för mycket. Det ligger alltid en risk i en investering, det får man räkna med, men skillnaden är att de här kostnaderna går att kalkylera.
Som exempel tog han upp vad ett krogslagsmål kostar, inte bara för vården, utan för hela samhällskedjan
– Låt säga att vården står för kostnaderna första året, men sedan är det försäkringskassan och kommunerna som betalar. Enligt beräkningar skulle ett sådant fall kunna sluta på 75 miljoner kronor. Genom att tidigt uppmärksamma unga som far illa skulle man kunna förhindra en sådan händelse, men då krävs det att investeringen görs på sikt.
Kommunalråden positiva
Både kommunstyrelsens ordförande Mikael Berglund (M) och oppositionsrådet Paula Örn (S) fanns på plats under Ingvar Nilssons föredrag. I pausen reflekterade de över vad som sagts:
– Det är svåra mekanismer att arbeta med, det är inte helt lätt. Ska man kunna investera så måste något annat tas bort. Hela den allmänna skolan arbetar redan mycket förebyggande, säger Paula Örn.
De båda kommunalråden är mitt upp i arbetet med höstbudgeten och tycker att det förebyggande arbetet är mycket viktigt att satsa på, det gäller bara att pengarna ska räcka till.
– Eftersom Ale kommun redan har samverkansprojektet SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid), som fått en miljon kronor, så är det där vi kommer att bygga det här arbetet ifrån, säger Mikael Berglund.
Ond spiral
Barn och ungdomar som hamnar fel i skolan utgör, enligt Ingvar Nilsson, ett av våra största välfärdspolitiska problem. Han beskriver den karriärväg som många av dem hamnar på.
– Det börjar med ouppmärksamhet i klassrummet som leder till att man slängs ut och blir ”korridorvandrare”. Därefter blir man hemmasittande och till slut släpper man skolan helt.
Han menar att den onda spiral som lätt uppstår kan undvikas med hjälp av förebyggande arbete och långsiktiga investeringar inom kommunerna.
Under dagen föreläste även Lars Stjernqvist, kommunalråd och Claes-Göran Magnell, ekonomdirektör, båda från Norrköpings kommun. Eftersom Norrköping kommit ännu längre i sitt förebyggande arbete var de stora inspirationskällor för Västra Götalandskommunerna.
Senare på eftermiddagen fick deltagarna diskutera i tvärgrupper för att sedan återsamlas med representanterna från den egna kommunen.
Det blev en innehållsrik dag om hur priset för utanförskap kan minskas, både för individen och för vår gemensamma ekonomi.
