På Jennylund pågår arbetet för fullt med att bygga en friidrottsarena. Per Zikovic (före detta Carlsson) låg bakom medborgarförslaget tillsammans med Gunilla Wallengren som lämnades in för sju år sedan. Mycket har hänt sedan dess. I oktober 2015 lämnade Per Bohus IF Friidrott och drog igång Ale FK en månad senare – men nu har resan nått sitt slut. Senast den 31 december i år kommer klubben att upphöra.
– Det beror på flera saker. En är att min pappa gick bort förra året och jag tog det väldigt hårt. Jag har hållit på med friidrott i totalt 38 år, både som aktiv och tränare. Jag kände att jag inte ville fortsätta att vara en drivande person i en förening, att jag borde släppa taget. Det kräver mycket tid och blir en belastning. Jag lyfte frågan med styrelsen att jag ville släppa den administrativa delen, men fortsätta vara tränare. Tyvärr fanns det ingen som ville ta över, säger Per.
Det fanns därför två alternativ: Antingen skulle Per vara tvungen att fortsätta i samma roll eller så var man tvungen att lägga ner verksamheten. Valet föll på det andra alternativet.
– Det var ett svårt, men enhälligt beslut i styrelsen. Man känner sig taskig eftersom ungdomarna blir lidande. Samtidigt måste jag ta ett egoistiskt beslut och jag känner mig besviken att ingen annan ville ta över. Det är tråkigt, säger Per.
Har det varit några konflikter?
– Nej, alla var överens om att det här var det bästa beslutet eftersom det inte fanns någon som ville ta över.
Har det varit svårt att ha två friidrottsklubbar i kommunen?
– Nej, jag tror att det är bra att det finns konkurrens och jag tycker att Ale är redo att ha två friidrottsklubbar.
Klubben upphör alltså mitt i en period när friidrottsarenan på Jennylund börjar ta form.
– Det är sorgligt att vi inte finns kvar när vi ska få en arena. Jag har jobbat för det här i sju år och helt plötsligt är jag inte med i någon klubb längre. Det gör mig ledsen, säger Per.
Ale FK är en liten klubb som i dagsläget har 20 medlemmar och flera av dem är framgångsrika. 15-årige Julia Svennblad tillhör den absoluta toppen i nio grenar bland flickor 15 i Göteborgsområdet.
– Det har gått fantastiskt bra för oss och det beror på att vi har haft ambitionen att vara en liten klubb där vi kan se vad varje utövare vill ha. Det är ett koncept som är väldigt bra, men det kräver att det är många tränare och vi har tre stycken. Nu kommer våra medlemmar att gå till andra klubbar i närområdet, säger Per.
Blev de här åren som du hade hoppats?
– Ambitionen var att det skulle finnas fler personer som hjälpte till att driva klubben, men där misslyckades vi. Alldeles för mycket lades på mig och jag vill ha saker och ting gjorda. Det är väl en nackdel i vissa lägen också och jag är självkritisk.
Han avslutar:
– Jag har aldrig varit en förälder som bara har varit med bredvid min son när han tävlar eller tränar. Han har nu gått till Kville och jag sitter bredvid och kollar. Just nu är jag bara förälder och det känns bra, men annorlunda.
