Gunilla Wallengren hade inför Paralympics siktet inställt på medalj. Verkligheten blev en annan. Hon fick nöja sig med två finalplatser, på 1 500 meter respektive 5 000 meter. I båda finalerna rullade hon in som tia.
– Visst hade det suttit fint med en medalj runt halsen, men jag kan bara konstatera att konkurrensen var på absolut högsta nivå och det fanns inget jag kunde göra. Jag var formtoppad, men det räckte inte den här gången. Jag blev trots allt näst bästa europé, förklarar Gunilla Wallengren.
På 800 meter gick Wallengren inte vidare till final utan blev utslagen i försöksheatet.
– Där visste jag att det skulle bli extremt tufft.
Vad är ditt samlade intryck från Rio som arrangemangsstad?
– Med Peking och London i ryggen så måste jag säga att Rio upplevdes som en sämre kopia. Tidigare har vi aktiva varit bortskämda med fullsatta läktare, så var det inte i Rio.
Tävlingarna fick ändå ett bra genomslag i tv?
– Verkligen! Jag är imponerad över SVT:s bevakning. De hade intresserade och kunniga reportrar på plats. Jag vill passa på att tacka för all den stöttning jag har upplevt från folk hemifrån. Ett tack också till Bohus IF friidrott som tog sig tid att möta upp mig på flygplatsen när jag kom hem.
Hur ser du på framtiden?
– En bra fråga! Jag ska ta mig lite tid att fundera på den. Det finns en liten hunger, men allt ska vägas samman innan beslut fattas. Jag har trots allt 21 år av elitidrottande bakom mig. Vi får se vad jag kommer fram till, avslutar Gunilla Wallengren.
