Som tolvåring började Petar Sprem med karate och sedan dess har han varit fast.
– Min pappa såg att en nybörjarkurs skulle startas i Alafors och han tog med sig mig och mina två bröder. Jag kom in i det och lärde mig nya tekniker. På den vägen är det och sedan dess har jag aldrig slutat, säger Petar.
38 år har gått sedan dess och Petar är still going strong. Han är den självklara ledaren och instruktören i Ale Karate Club. Meritlistan är lång och mellan 2001 till 2011 deltog han i 22 tävlingar och vann totalt 21 medaljer.
– Karaten har hjälpt mig att ta motgångar och bli stark både fysiskt och mentalt. Man måste träna hårt för att bli bra, som i alla andra sporter. Kolla bara på en sådan som Gunde Svan, som nästan sov med sina skidor, säger Petar och ler.
Sover du med ditt bälte?
– Haha, inte riktigt, men det ligger nära sängen. Karate har alltid varit det viktigaste i mitt liv. Jag kan inte säga varför det har blivit så, men jag har alltid kämpat hårt.
Och kämpaglöden har gett resultat. I mitten av maj åkte Petar till Japan då han hade blivit erbjuden att försöka gradera upp sig till det femte guldstrecket på sitt svarta bälte, eller 5:e Dan som det också kallas.
– Vår organisation hade skrivit ett brev till dem i Japan och de ville att jag skulle komma dit och försöka. Det var några fullspäckade dagar och under graderingen gick man 50 stycken enminutersmatcher i stilen Kyokushin, som är knockdown-karate. Det var ganska hårt stundtals och den första vilan på tre minuter var efter 20 matcher. Det var tufft, men kroppen kändes bra, berättar Petar, som klarade graderingen med att få beröm.
– De berömde mig för att jag var stark och det var roligt att höra. Ett bevis på att allt slit genom åren visar sig. När man tränar Kyokushin ställer det krav på att man pushar sig hela tiden och det är det som har gjort att jag har lyckats vinna tävlingar genom åren.
Hur unikt är det att lyckas med det här?
– Det är unikt att någon från en så liten klubb som Ale Karate Club lyckas nå 5:e Dan och det är bra för vår organisation att vi har en person med hög gradering. Det finns regler för att kunna klara det här, exempelvis måste man ha hållit på med karate i över 20 år och man måste ha fyllt över 40.
Vad betyder det för dig personligen?
– Mycket. Det är roligt att japanerna själva tyckte att jag var redo. Jag tycker inte om när folk springer iväg i graderna och oftast går det för snabbt inom kampsporten. Tomma tunnor skramlar mest och man måste ha erfarenhet för att lyckas.
Hur högt rankar du graderingen?
– Det är bland det största jag har varit med om med tanke på att jag blir äldre och svagare. Det är givetvis roligt att kroppen håller och att jag fortfarande kan prestera.
