Gustav Hessfelt är fotbollsfostrad i Ahlafors IF. Förutom spel på Sjövallen och ett par Göteborgsklubbar blev det också en säsong i Skepplanda BTK. I onsdags var Gustav tillbaka på Forsvallen för att hålla ett anförande om sin roll i IFK Göteborg.
– Jag började som ungdomstränare i Blåvitt 1996, var med och fostrade spelare som Pontus Wernbloom, Marcus Berg, Gustav Svensson och Robin Söder för att nämna några namn. 2008 anställdes jag som koordinator av dåvarande sportchefen Håkan Mild.
– Som koordinator fixar jag allt det praktiska som spelarna behöver, alltifrån att söka arbetstillstånd, ordna med bostad och så vidare. I takt med en allt sämre ekonomi i föreningen har uppdragen blivit fler, bland annat IT-frågor och fastighetsansvar. Jag har till och med fått rycka in som materialförvaltare några gånger.
Det har inte undgått någon fotbollsintresserad att IFK Göteborg ligger pyrt till i den allsvenska tabellen och riskerar att få kvala sig kvar i den högsta serien. I media har det skrivits spaltmeter om Blåvitts utsatta position.
– Vi är inte bäst i Sverige längre och vi upplever inte de framgångar som vi hade på 80- och 90-talet. Vi måste börja om från början och ta fram duktiga fotbollsspelare från de egna leden, det som har varit framgångsreceptet tidigare i Blåvitt. Det jag kan säga är att vi är på rätt väg, vi gör rätt saker nu.
– Sedan måste vi också se var i näringskedjan som vi befinner oss. Vi är tvungna att sälja fotbollsspelare och lyckas vi med det så gäller det att hushålla med de pengar vi får in.
Gustav Hessfelt pratade också om vikten av att få till kontinuitet, något som saknats i IFK Göteborg på senare tid med ordföranden som kommit och gått, samma sak när det gäller klubbdirektörer som bytts ut på löpande band.
– Nu har vi fått in Max Markusson som klubbdirektör vilket känns jättebra.
Själv har Gustav Hessfelt påbörjat en tre och en halv månader lång pappaledighet. Han ska vara tillbaka på Kamratgården igen efter årsskiftet.
– Jag valde att ta ut ledigheten nu för det är den tid på året då jag har något mindre att göra. Känner jag mig själv rätt kommer jag inte att helt och hållet kunna hålla mig borta från Kamratgården och naturligtvis vill jag finnas med på matcherna. IFK Göteborg är laget i mitt hjärta och jag älskar jobbet jag har!
