Vid 25 års ålder tvingades Dennis Thomsen att lägga fotbollsskorna på hyllan. Ledbandsskador i båda fötterna satte stopp för fortsatt spel i Nol IK.
– Det var väldigt tungt när läkaren sa att jag inte längre kunde spela. Det var mitt liv, jag var här varje dag men jag hade inget val, berättar han.
Han har sedan dess tränat pojkar 15–16 år i Ahlafors IF och varit involverad i flicklag. Nu går han in på sin sjunde säsong i Nol IK:s A-lag. Det är Dennis som ser till att allt material finns på plats inför träningarna och matcherna och han uppskattar att han lägger mellan 20–25 timmar i veckan på Nol IP.
– Det är jag som gör i ordning allt och jag har tar även hand om B-laget. Sedan diskuterar jag även laget med Peter Karlsson (tränare). Vi har en väldigt bra kommunikation men det är han som har sista ordet, säger Dennis, som har många tankar om hur fotboll ska spelas.
– Min åsikt är att fotboll ska spelas inom laget. Att man för matcherna och inte att man bara slår långbollar och springer. Det är förlegat enligt mig.
Dennis ser fram emot en ny säsong med sitt kära Nol och i år väntar spel i division 4. Han tror mycket på laget, som dock har haft mycket skadeproblem under försäsongen.
– Vi har egentligen inte haft ordinarie lag i någon match, men det börjar att se bättre ut. De flesta börjar att komma tillbaka och jag tycker att det ser bra ut på träningarna, säger han.
Siktar på övre halvan
Mitten eller den övre halvan som nykomlingar. Dennis har satt upp sitt mål för säsongen inför fredagens premiär mot Kode.
– Det är realistiskt, men det viktigaste är att vi håller oss kvar. Vi har så många unga killar som är på väg in i laget och det betyder mycket för deras utveckling om vi är kvar i division 4, menar Dennis och fortsätter:
– Jag tror att Kode, Kozara och Gårda blir riktigt tuffa i år. Nu har vi Kode i den första matchen och det gäller att vi höjer oss.
Känns det som att Nol har något stort på gång?
– Jag har alltid tyckt att det har känts positivt. Jag brinner väldigt mycket för våra ungdomar och vi har som sagt några riktigt bra spelare på väg upp.
Det mesta tyder på att nyckelspelaren Simon Enyck stannar i klubben.
– Det är väldigt positivt. Han har provtränat i olika klubbar men det mesta tyder på att han kommer att spela för oss i år om det inte dyker upp något. Vi är inte klubben som stoppar spelare från att spela i andra lag, så länge det inte är i samma serie. Det fungerar inte, förklarar han.
Men för Dennis kommer det alltid vara Nol IK som är nummer ett, den saken är säker.
– Det är fortfarande mitt andra hem. Jag älskar allt med Nol IK. Jag känner mig som en inventarier här nu. Alla vet vem jag är. Jag blir uppskattad av ungdomarna för att man är den man är. Det är mitt liv. Min fritid är Nol IK. Vi har gått upp två serier under de här sex åren och jag hoppas att vi fortsätter att ta oss uppåt, säger han.
