NOL. Nästan ett halvt sekel på en och samma arbetsplats. Strax innan jul avtackades Jan Liljesköld efter 48 års tjänstgöring på Axel Christiernsson. – Det blev ett väldigt långt sommarjobb för mig, förklarar huvudpersonen själv.
Det var många känslor på en och samma gång när personalen hade samlats för att säga adjö och lyckönska Jan Liljesköld till en välförtjänt pension.
– Naturligtvis blir det kaffe och kanelbullar. Du brukar ju sucka när det bjuds på tårta, förklarade produktionschef Mats Gullander som arbetat med Jan sedan 2008.
– För Jan finns inga bekymmer, han är alltid glad och hjälper alla. 48 år på företaget skojar man inte bort hur som helst, säger Mats.
Jan Liljesköld fick ta emot värmande ord och kramar från sina kollegor, som också uppvaktade honom med diverse presenter.
– Nu får ni klara er utan mig, konstaterade Jan som syntes påtagligt rörd av uppmärksamheten.
– Hur det känns? Det vet jag inte riktigt, men det är nog bra.
Den första dagen
Allt tog sin början den 8 juni 1976. Jan hade gått ur årskurs nio, var lite skoltrött och sökte ett sommarjobb på den lokala smörjfettsfabriken.
– Det rullade på och till slut tyckte förmannen att de borde behålla mig. Så blev det också, förklarar Jan.
Du har aldrig funderat på att byta arbetsgivare?
– Nej, egentligen inte. Jag bodde i Nol under många år och cyklade eller gick till jobbet. Det var skönt att slippa köer in till Göteborg. Numera bor jag i Älvängen, så närheten till arbetsplatsen har jag behållit hela tiden.
Vad kommer du att sakna från arbetslivet?
– Gemenskapen.
Vad ska du ägna dig åt som pensionär?
– Min fru har varit pensionär ett år, hon lär säkert se till att jag inte blir sysslolös. Vi gillar ju att vara ute och fika, nu får vi gott om tid till det.
Och ingen klocka som ringer på morgonen?
– Nej, precis! Den har ringt halv fem varje vardag under väldigt många år, fortsättningsvis behöver jag inte gå upp så tidigt, avslutar Jan Liljesköld.