Ale växer så det knakar. Befolkningstillväxten planeras ligga mellan 2-3% de närmsta åren. För att klara investeringsbehovet av nya förskolor och skolor enades stora delar av politiken om att budgetera för ett överskott om 4%. Innevarande år var siktet inställt på 60 Mkr, men av dessa skulle hälften få användas för att ställa om och effektivisera verksamheterna. Budgetens resultat för 2017 skrevs därför till 30 Mkr. I en första prognos baserat på utfallet per 31 augusti ser resultatet ut att landa på 20 Mkr. Detta främst beroende på att de två största nämnderna, omsorg och utbildning, redovisar kraftiga budgetavvikelser.
– Vi visste att det skulle bli tufft och trodde att en del av våra effektiviseringar skulle ge en både snabbare och större effekt. Nu intensifierar vi vårt analysarbete och vidtar också åtgärder som förhoppningsvis ska leda till att verksamheterna snabbare når rätt kostnadsnivå. Det är viktigt inte minst med tanke på 2018. Målet är att ha rätt kostym så tidigt som möjligt nästa år, säger kommunchef Björn Järbur.
Hur kunde det dröja så länge innan ni upptäckte underskotten?
– Vi låg ganska rätt i början av året, men kostnaderna har skenat under maj-augusti. Sedan beror en del av underskottet på faktorer som vi inte styr över. Ett exempel är beslutet från Migrationsverket, där vi inte kommer att få ut sex miljoner som vi ansökt om. Vi tvingades också hyra in konsulter till individ- och familjeomsorgen under årets första del, en turbulent tid som kostade sju miljoner, förklarar Björn Järbur.
Vad är bedömningen att man kan göra på kort sikt?
– Det finns en del insatser som kan ge effekt omgående, men framför allt genomför vi nu en djupanalys. Vi vet att för skolans del är det inte brist på pengar, utan det handlar snarare om hur de används. Vi kommer titta ännu mer på jämförelsetal i skolan och försöka hitta vad vi gör annorlunda mot andra kommuner. Vi har till exempel bland de högsta kostnaderna per förskoleplats, vad beror det på? Dessutom har vi en löneglidning inom sektorn som vi måste få stopp på, säger Järbur.
Hur påverkar detta 2018?
– Förhoppningsvis inte alls. Jag anser att vi ska klara av att landa på rätt kostnadsnivå inför 2018 och helt enkelt vara i balans för att styra mot målet att ha ett överskott runt 69 Mkr vid nästa års utgång.
Finns det något positivt?
– Absolut. Vi har lyckats skapa en robust och hållbar IFO-verksamhet under året. Personalturbulensen som var inledningsvis och som tvingades oss att hyra in konsulter har idag ersatts av ordinarie medarbetare. Verksamheten är nu stabil och fungerar väldigt bra, svarar Björn Järbur.
Underskotten till trots kommer Ale enligt prognosen att visa ett överskott runt 20 Mkr. Något som Kommunstyrelsens ordförande Paula Örn (S) är noga med att understryka.
– Jämfört med tidigare när vi mer eller mindre har kört med nollbudget tog vi i år ansvar och lade en budget med ett riktigt resultatmål. Det gjorde vi för att slippa lämna över kostnaderna för våra nödvändiga investeringar till nästa generation. Vi vill inte komma till banken utan kontantinsats. Det vore mycket ansvarslöst. Vi har haft stor respekt för den här omställningen som verksamheterna tvingas göra 2017 för att komma ner till rätt kostnadsnivå. Det är uppenbart att vi inte är i mål än, men vi har trots allt ett starkt resultat att luta oss mot när vi nu måste intensifiera arbetet. Nu ska vi inte leta syndabockar, utan det finns ett ansvar hos både politiker och tjänstemän. När det gäller förskolan så har vi fått larmrapporter från enskilda verksamheter och det tittar vi nu närmare på. Vi betalar redan näst mest per förskoleplats i GR så det är inte rimligt att vi ska behöva skjuta till mer resurser. Vi måste skapa en tydligare bild av vad som händer med pengarna, avslutar Paula Örn.
Tertialrapporten kommer att behandlas av fullmäktige i november och till dess ska kommunledningen ha ett åtgärdspaket klart, men redan nu är ett antal insatser sjösatta.
