ALE. Hon har skickat in över 500 anmälningar om enkelt avhjälpta hinder för funktionshindrade. Ytterst få har blivit åtgärdade och idag finns det 87 tillsynsärenden i Ale kommun.
– Jag förstår inte hur länge en kommun kan nonchalera lagstiftningen. Alla vet vem det drabbar, säger Marianne Kristoffersen i Ale DHR.
Enkelt avhjälpta hinder är en påbyggnadslag till Plan- och bygglagen. Syftet är att med enkla medel göra offentliga lokaler och allmänna platser tillgängliga för alla. Det kan till exempel handla om att sänka eller ta bort trösklar, förse tunga dörrar med elektriska dörröppnare och förbättra belysning. Redan 2011 trädde den gällande lagstiftningen i kraft, men fortfarande finns det mycket att önska gällande tillgängligheten i såväl äldre som nya lokaler. Det slår Marianne Kristoffersen, aktiv i Ale DHR*, fast.
– Jag har respekt för att det finns åtgärder som är väldigt dyra och svåra att åtgärda, men när jag gör mina anmälningar gäller det främst enkelt avhjälpta hinder. Varför dessa dröjer förstår jag inte. Det kan handla om kontrastmarkeringar på stolpar, ramper eller glasdörrar. Ett av de vanligaste problemen är att entrédörrar till butiker eller allmänna lokaler saknar elektrisk dörröppnare. Det är inte ens lagligt att bygga en fastighet, utan att göra den tillgänglig. Att det ändå sker kan jag bara tolka som att kommunen som granskar handlingarna saknar kompetens och att byggaren inte heller förstår vad lagen säger. Det här betyder att samhället diskriminerar de som ser dåligt och de som är rörelsehindrade, menar hon.
Marianne Kristoffersen har lång erfarenhet av tillgänglighetsfrågor från yrkeslivet, där hon jobbat länge med att både läsa och skapa ritningar för om- och nybyggnation i Göteborg. Ullevi och Gamla Ullevi är arenaområden som hon varit med och tillgänglighetsanpassat.
– Det är inga lätta frågor, utan kräver mycket planering. Om du inte har med tillgänglighetsfrågorna från början blir det dyrt att åtgärda i efterhand. I Ale finns det tyvärr många nybyggen som inte granskats i första skedet och då blir det problematiskt. En butikslokal ska självklart vara tillgänglig från början när den hyrs ut, annars riskerar hyresgästen att få stå för kostnader som fastighetsägaren skulle tillgodosett från början, säger Marianne Kristoffersen.
Under två och ett halvt år har hon via DHR:s app ”Bort med hindret” anmält drygt 500 ärenden till fastighetsägare och kommun. Dessa är nu indelade i 87 tillsynsärenden, då flera av dem avser samma fastighet. Handläggning och åtgärder ser dock ut att dröja.
– Lagen är inte tillräckligt skarp, men Ale kommun borde kunna ställa tuffare krav och driva ärendena hårdare, säger Marianne.
Sonny Hellstrand, verksamhetschef inom samhällsbyggnad i Ale, är medveten om situationen och förstår kritiken.
– Att det idag finns en stor mängd ärenden med förslag på åtgärder som inte är genomförda kan jag bara förklara med resursbrist. Vi försöker prioritera åtgärder inom ramen för de medel vi har. Det handlar om både ekonomi och personal. Ett tillsynsärende kan och ska följas upp med förelägganden och hot om viten om enkelt avhjälpta hinder kvarstår. Det har vi dessvärre inte gjort, då vi alltid måste värdera vad som är mest akut, säger han.
Varför finns det tämligen nybyggda fastigheter som inte lever upp till kraven om tillgänglighet?
– Jag kan inte se att det handlar om något annat än okunskap hos byggherrarna och tyvärr även bland våra handläggare i kommunen. När ritningarna granskas ska tillgängligheten vara tydlig och vid en slutbesiktningen ska vi som myndighet säkerställa att allt som utlovats är på plats, säger han.
Varför gör ni inte det?
– Vi har satsat på utbildningar i tillgänglighet och idag har vi ett tydligare fokus vågar jag lova. Tidigare tror jag som sagt att det mest har handlat om okunskap. Det är olyckligt eftersom det är betydligt billigare att göra rätt från början, avslutar Sonny Hellstrand.
*DHR är en riksorganisation med lokala föreningar och orden står för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet.
TEXT:
