Konceptet språkombud har funnits sedan 2009 och har utvecklats genom åren. Sedan 2016 har det utbildats språkombud i hela Sverige och sedan några år tillbaka är det föreningen Vård- och omsorgscollege som genomför utbildningarna. I höst började Linda Hagmar och Caroline Rosander utbilda språkombud på Komvux i Alafors.
Vad är ett språkombud?
– En person på en arbetsplats som har rollen att stötta i språket, exempelvis till människor som har svenska som andraspråk, men även som stöd till alla med språksvårigheter. Man har en speciell roll på arbetsplasten så att arbetsplatsen blir språkutvecklande, förklarar Caroline Rosander.
Utbildningen finansieras i nuläget av Skolverket, som en del av regeringssatsningen på språkträning inom äldreomsorgen. Komvux i Alafors är i dagsläget de enda utbildningsanordnarna för Språkombud i Göteborgsregionen och utbildar just nu 24 språkombud från Ale och Lilla Edet. Tre av de framtida språkombuden är undersköterskorna Sandra Nordström, Helena Lindén och Chloé Tyllström.
– Jag blev tillfrågad av min chef och självklart tackade jag. Jag vet problemet och det visar sig inte bara mellan arbetskamrater utan det rör sig ut till brukare, patienter och hela verksamheten. Jag ser detta som en viktig grej som vi kommer gå igenom nu och förhoppningsvis blir det givande. Det handlar om att få alla med sig, säger Sandra som arbetar inom hemtjänsten i Nödinge.
Tanken är inte att språkombuden ska vara språklärare, utan någon som de anställda kan vända sig till när något känns jobbigt. Som en mellanhand, när klivet att lyfta en fråga med chefen ibland kan uppfattas som stort.
– Även om det finns chefer som har ett väldigt stort ansvar så finns vi för att kunna vara en länk mellan chef och andra arbetare med språksvårigheter. Vår roll är både gentemot våra kollegor men även gentemot vår chef, säger Helena, undersköterska inom äldreomsorgen i Lilla Edet
Hon har själv en dyslexi i botten och ser ett otroligt stort behov av språkombud. Inte med i gemenskapen
– Vi har en situation, även på jobbet, där man inte är med i gemenskapen på samma sätt om man inte klarar språket. Man får inte samma delegeringar och man får inte samma möjligheter att få olika roller, säger Helena.
Likt Helena och Sandra upplever Chloé Tyllström att hon redan idag gör mycket av det som ett språkombud är tänkt att utföra. Att axla den framtida rollen känns därmed naturligt.
– Jag försöker stötta de som inte har svenska som modersmål. Vi har ett såpass stort problem med att få tag på personal till äldreomsorgen och då har det varit prat om att rekryteringsbasen ökar om man tar in personer som inte har svenska som modersmål. Men det görs redan, idag är det jättemånga som arbetar inom äldreomsorgen som faktiskt inte har en helt fungerande svenska. I dagsläget finns det ingen plan för det här, men i och med ett språkombud kan det bli så att de här personerna får mer hjälp i att utveckla sitt språk.
Utbildningen avslutas efter årsskiftet. Då ska varje språkombud presentera en handlingsplan, som kommer att se olika ut beroende på varje enskild arbetsplats, utifrån dess behov.
– De här uppdragen som man får mellan våra träffar ska involvera alla på arbetsplatsen och mynna ut i en handlingsplan för hur man fortsätter att arbeta språkutvecklande, förklarar Linda.
