TUNGE. Klockan är nio denna vackra hösttisdag.
Medlemmarna i Tunge Älgjaktlag ansluter en efter en.
– Vi blir sjutton man idag, bara en har meddelat förhinder, förklarar jaktledare Peter Wermé.
– Jämställdheten är tyvärr lika med noll i dagsläget. Vi har haft kvinnor med i jaktlaget tidigare, men har lyckats dåligt med nyrekrytering. Kraven är lika för kvinnor och män, det ska finnas en anknytning till bygden och att man skjuter godkänt på älgbana varje år för att väljas in som medlem, säger vice jaktledare Lars Ivarsbo.
Temperaturen visar tio grader och det är heller ingen vind att tala om. Perfekta förutsättningar för jakt kan tyckas.
– Vi hade hellre sett att det regnade och blåste – ett riktigt skitväder helt enkelt. Vid sådana här väderleksförhållanden lär älgen höra oss på flera kilometers avstånd, skrattar vice jaktledare Peter Kannerholt.
Tunge Älgjaktlag är ett av åtta jaktlag inom älgskötselområdet, som mäter cirka 7 000 hektar. Kvoten som Tunge Älgjaktlag blivit tilldelade är tre vuxna djur och fyra kalvar.
– Idag ska vi jaga i närheten av vägarna – E45 och gamla 45:an. Av den anledningen börjar vi inte för tidigt, rusningstrafiken ska ha lagt sig, säger Lars Ivarsbo.
E45 har viltstängsel medan gamla 45:an saknar det. Bara i höst har det hänt två olyckor mellan Lödöse och Göta där älg varit inblandad.
– Huvudsyftet med älgjakten är att hålla nere stammarna så att vi slipper mer frekventa tillbud på vägen och järnvägen. En annan viktig orsak är att hålla viltstammarna friska, därav att vi skjuter av rätt djur. Vi vill höja kvalitén på älgstammen, men inte ha för stor numerär, säger Lars Ivarsbo.
– Älgskötselområdena var först att på frivillig väg införa kvotering alltså en jämn avskjutning av han- och hondjur över åren samt jämn fördelning mellan vuxna och kalvar. Länsstyrelsen kvoterar numera enligt samma modell för licensområdenas tilldelning, säger Peter Wermé.
Säkerheten är prioriterad och inget lämnas åt slumpen när Tunge Älgjaktlag ska dra till skogs. Den här aktuella dagen tillämpas folkdrev i bergen.
– Jag och Peter Kannerholt träffas varje kväll och går igenom upplägget, kollar av väder och vind. Ansvaret vilar tungt på framförallt säkerheten, berättar jaktledare Wermé.
Älgjakten inleds alltid andra måndagen i oktober och pågår numera fram till sista februari.
– Vi senarelade vår jakt en vecka då vi tror att det kan vara en fördel med tanke på älgens brunsttid. Risken skulle annars vara uppenbar att vi skulle störa älgen i brunsten, som i sin tur skulle kunna leda till en ny brunst med mindre kalvar som följd.
Finns det gott om älg i ert område?
– Här är i alla fall inte ont om älg, svarar Ivarsbo.
Återstår då bara att lotta positionerna till de respektive jaktlagsmedlemmarna. När det är klart kan dagens pass ta sin början.
– Ja, nu väntar arbete i naturens tjänst. Det blir en fin dag, konstaterar Peter Kannerholt innan han ger sig iväg med bössan på axeln.
