KILANDA. Torkan har slagit mot södra Sverige och på flera gårdar oroar sig lantbrukare för en sommar med samma klimat som 2018.
– Det känns inte så bra om jag ska vara ärlig, säger Bengt Borgström.
Efter en längre period med väldigt lite nederbörd är det nu flera jordbrukare som är rädda för att årets sommar ska bli som den 2018 – med små skördar och flertalet skogsbränder.
– Det är extremt torrt, man börjar få de här vibbarna från 2018, konstaterar Bengt Borgström, mjölkbonde på Kilanda Säteri.
Tittar man ut har flera gräsytor skiftat färg till gul och det är mycket som tyder på att det kan bli en repris av den omtalade sommaren för fem år sedan.
Den 11 juni uppgav SMHI att det är extremt stor risk för bränder i skog och mark i Götaland, Svealand och Gävleborgs län.
– Jag är inte så orolig för att vi inte ska ha foder till vintern, men det är klart att vi tappar en oerhörd intäkt om en stor del spannmål som vi tänkt sälja inte går att sälja för att vi måste ge det till djuren, säger Bengt.
Kilanda Säteri drivs numera av hans son Mattias Borgström med hustrun Tina. Bengts bror Palle Borgström är fortsatt med som delägare samtidigt som 67-årige Bengt själv planerar för att dra sig tillbaka.
Merparten av gårdens intäkter kommer från korna, genom mjölkproduktion och slakt. Resterande del från försäljning av spannmål och lite från skog. Rådande väderförhållanden gör att spann-målsskörden riskerar att bli dålig, samtidigt som djuren har mindre att beta på.
– Betet riskerar att ta slut. Det är kanske inget problem idag, men det kommer bli ett problem om det här håller i sig. Det lär tyvärr inte komma så mycket regn innan midsommar, säger Bengt och fortsätter:
– Det känns inte så bra om jag ska vara ärlig. Vädret kommer påverka spannmålsskörden som blir mycket sämre jämfört med ett normalår. Intäkterna minskar helt enkelt. Det påverkar hela driften.
Samtidigt som han befarar att extremväder kommer bli allt vanligare, så har han förmågan att vara hoppfull.
– Uppfinningsrikedomen blir bättre i kriser, när allt ställs på sin spets.
Han tror att man i framtiden kommer behöva planera mer för sådana här förutsättningar. Det är en lärdom han tog med sig från 2018 och en anledning till att gården idag har en större yta avsedd för bete.
– Alla gårdar är olika men man kanske får fundera på att inte ha för många djur, man kanske får försöka lagra mer till sämre år och det kanske kommer grödor som tål torka bättre. Man kommer nog behöva tänka mer på sådant framöver.
