BOHUS. Läxhjälp, lovskola och smågrupper för extra studiero. Lagarbete och starkt engagemang har gjort Bohusskolan bäst i kommunen på att få elever behöriga till gymnasiet. Men skolan jobbar i motvind.
– Dagens betygssystem är förödande, säger rektorn Aida Jovicevic.
Klockan är nio på Bohusskolan och eleverna har en kort rast efter första lektionen. Här har Aida Jovicevic varit rektor i femton år.
– Om jag går ut nu i korridoren och säger till en lärare att ”din kollega mår inte bra i den här klassen, kan du gå in i klassrummet och stötta?” så gör den läraren det.
Den sammanhållningen inom personalen är avgörande för elevernas resultat, menar hon. Det gör att lärarna trivs och stannar länge på sina jobb. Dessutom skapas en annan framgångsfaktor.
– Engagemanget hos samtliga i personalen. Det här är inte ett enmansjobb. Alla vet vart vi ska.
I våras gick 84 procent av Bohusskolans nior ut med gymnasiebehörighet. Året dessförinnan var siffran 93 procent. Enligt Aida beror minskningen inte på någon egentlig förändring i skolan. Det går lite upp och ner varje år. Med knappt nittio elever påverkas siffrorna också av ganska små förändringar – det spelar roll om bara ett par elever får behörighet eller inte.
Bohusskolan har knappt 300 högstadieelever. Skolan erbjuder lovskola på alla skollov, då elever får hjälp i ämnen som de ligger efter i. Två gånger i veckan erbjuds läxhjälp och skolans speciallärare ger extra undervisning till runt 50 elever. Det finns också en särskild undervisningsgrupp för elever som har svårt att koncentrera sig i en stor klass.
– Den gruppen är något vi är stolta över. Den riktar sig mot att få tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro.
Skolfrånvaro är centralt. Enligt Aida är det hemmasittare – barn som inte går till skolan alls – som går ut nian utan gymnasiebehörighet. De eleverna kämpar skolan hårt för att få tillbaka igen. Helene Persson är Bohusskolans specialpedagog. Varannan vecka träffar hon de andra lärarna för att stämma av hur det går för varje elev. Finns det någon oro vidtar de åtgärder. Den som har bäst relation med eleven får ta det första samtalet.
– Livet för en tonåring ser inte likadant ut i tre år. Jag är övertygad om att vår flexibilitet är en stor framgångsfaktor. Ibland behöver man skruva på en elevs schema, korta eller förlänga.
För att få en hemmasittare att gå tillbaka till skolan krävs inte bara skolans insatser, menar Aida. Också socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och polis kan behövas.
– Bakom varje elev som sitter hemma finns det alltid en familjekris. Det är jättesvårt att motivera elever att komma till skolan när de mår så dåligt. Det hjälper inte att jag anställer många specialpedagoger, om inte andra aktörer också finns.
Hon önskar sig mer personal som kan avlasta lärarna. När det finns gott om funktioner som skolsköterska, kurator, specialpedagog och studievägledare kan lärarna fokusera på att undervisa.
Under hösten har Bohusskolan fått två extra lärare. Det har gjort att de kunnat testa att ha två lärare i klassrummet samtidigt. Skolan märker redan resultat. ”Vanliga” elever utan stora svårigheter får mer hjälp och de som är högpresterande kan nå längre.
– Det vore en dröm att ha tvålärarsystem i alla ämnen, säger Helene.
Däremot sågar hon dagens betygssystem. I det får man ett streck om man inte kommit till skolan alls. Därefter finns skalan A-F där F inte är ett godkänt betyg.
– När jag gick i skolan var betygen 1-5. 1 och 2 var dåligt, men det var också betyg. Det fanns inget betyg som inte var godkänt. Så är det inte idag. Man duger eller så duger man inte. Det är ett hårt system.
Även om en hemmasittare kommer tillbaka till skolan och anstränger sig, kanske eleven inte når mer än till ett F i betyg. Vilket inte räcker för att bli godkänd.
– Att höra en elev säga ”det är ändå ingen idé”, det är hemskt, säger Aida.
Samtidigt berättar hon om elever som överkommit stora svårigheter och börjat må bättre.
– Tänk två elever som inte har suttit i ett klassrum på flera år, som går ut med fler betyg än vi någonsin kunnat tro. I våra ögon är de A-elever!
Helene instämmer:
– De är hjältar! Men enligt systemet har de misslyckats eftersom de inte fått gymnasiebehörighet.
Karin Fingal
