ALE. Att minska våld i nära relation är ett av polisens fokusområden. Det krävs dock mer än polisens insatser.
– Vid minsta misstanke om ett pågående brott är det bäst att ringa polisen så gör operatören en bedömning om patrull ska skickas till platsen, säger Per-Jona Laurell, gruppchef i lokalpolisområde Kungälv/Ale.
Brott i nära relation har fått en högre prioritet inom polisen – nationellt, regionalt och lokalt. I lokalpolisområde Kungälv/Ale har Per-Jona Laurell varit med i den utbildningsinsats som gjorts under det senaste året och som syftar till att personal i yttre tjänst ska bli ännu bättre i sina inledande åtgärder på plats.
– Förhoppningen är naturligtvis att kunna gripa en gärningsman i ett så tidigt skede som möjligt. Förstahandsuppgifterna på plats ska filmas. Det är då det så kallade fönstret är öppet och vi når målsäganden. Det största problemet i dessa fall är att offret ångrar sig och inte vill vara med i utredningen längre, säger Per-Jona Laurell.
Du anser att polisen är bättre på att hantera ärenden som rör brott i nära relation idag jämfört med för fem år sedan?
– Ja, definitivt! Det hänger ihop med en ökad kunskap, alla i personalen vet och känner sig trygga i hur de ska agera vid den här typen av brottslighet. Idag jobbar vi med brott i nära relation på samma sätt som vid en skjutning – vi knackar dör, samlar in alla tänkbara bevis vi kan komma åt och så vidare. Vi driver ärendet i hopp om att få fast i en gärningsman, sedan är det inte alla gånger vi når dit.
Hur är benägenheten att anmäla våldsbrott som sker i nära relation?
– Vi såg en tydlig ökning i samband med me too-rörelsen. Samtidigt vet vi att det finns ett stort mörkertal då våld i nära relation är förenat med skuld och skam, säger kommunpolis Jessica Ask.
Det fysiska våldet är en sak, psykisk misshandel en annan. Det kan handla om hot, manipulation eller förolämpningar.
– Psykiskt våld är inte lika uppenbart för utomstående som fysisk misshandel. Det är lättare att tolka blåmärken än att upptäcka våld som yttrar sig genom kontrollerande beteende, skrämsel eller förnedrande kommentarer. Det är därför det är så viktigt att vi alla är observanta och reagerar när vi får en känsla av att något inte står rätt till, förklarar Per-Jona Laurell.
Vad ska man göra om man misstänker att någon i sin närhet utsätts för våld – fysiskt eller psykiskt?
– Att vi som vänner, kollegor, bekanta, grannar eller släktingar inte tittar bort. Våldsutsatta har ofta svårt att ta sig ur en destruktiv relation. Vi måste bli bättre på att hjälpa varandra och framför allt måste vi våga fråga.
– Jag skulle vilja krossa myten om att den nyfikna grannen skulle vara en dålig sak. Det är bra att ställa frågan: Var ska ni? Hur mår ni? Det finns ett värde i det, att man bryr sig, säger Per-Jona Laurell.
Går det att anmäla brott i efterhand?
– Självklart! Är man osäker gör man klokt i att ringa till polisen eller besöka oss på stationen i Kungälv.
Polisen arbetar även förebyggande när det gäller brott i nära relation. I just detta avseende spelar föräldrarna en betydande roll.
– Som vårdnadshavare bör man prata kontinuerligt med sina barn för vad som är sunt beteende i kompis- och kärleksrelationer, säger Jessica Ask.
Orange Day infaller i år måndagen den 25 november, den dag då FN uppmanar hela världen att uppmärksamma och manifestera mot våld mot kvinnor.
– Då kommer polisen att finnas på Kongahälla Center under hela dagen för att dela ut informationsmaterial och prata om brott i nära relation. Denna typ av brottslighet förekommer i alla samhällsklasser och i vårt arbete gör vi ingen skillnad på könstillhörighet, ålder, sexuell läggning och så vidare, avslutar Jessica Ask.
• Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för brott i nära relation, anmäl det till polisen genom att ringa 114 14.
• Om det är en akut situation, ring 112.
