Sandqvist Hus och Interiör är det superlokala byggföretaget med säte i Skepplanda. Anders Sandqvist, ursprungligen från Älvängen, startade bolaget 2008. Nu sysselsätter han nio snickare och är i behov av fler.
– Så är det. Faktum är att vi har haft en period med lite för mycket att göra. Samtliga i personalstyrkan är bosatta i Ale, likaså inhandlas allt material på hemmaplan plus att underentreprenörerna härstammar från kommunen.
– Det är bara målaren som bor på andra sidan älven, men han är ursprungligen från Älvängen, skrattar Anders.
Att Anders Sandqvist skulle bli snickare var ganska givet, det fanns i generna.
– Min farsa var snickare. Han tyckte inte jag skulle välja bygg- och anläggning på gymnasiet, därför gjorde jag det. Skämt å sido så kändes det som ett ganska självklart yrkesval för mig.
Efter att ha varit på ett antal storbyggen i Göteborg så kom den ekonomiska krisen på 90-talet.
– Jag var några år inom bilindustrin innan jag var tillbaka i byggsvängen igen och blev säljare på nuvarande Beijer Bygg. Här var jag fram till dess att jag startade eget.
Vad fick dig att bli byggherre?
– Det var suget efter att få snickra igen.
Vilka typ av jobb gör ni mest?
– Huvudnäringen är villor. Vi har ett koncept från idé till färdigt hus, som uppskattas av väldigt många. Kunden presenterar sina tankar som jag sedan tar vidare till Erik Järkil, en arkitekt från Kollanda, som förverkligar idéerna med bygglovshandlingar och så vidare. Jag ansvarar för hela processen gentemot kunden, som sedan kan flytta in i ett nyckelfärdigt hus.
Utöver nybyggen sker också om- och tillbyggnad av äldre hus – både små och stora jobb.
– Vi gör det mesta skulle jag vilja påstå.
Hur är det med virkespriset som skenade i spåren av pandemin?
– Nu har virkespriset gått ner igen, dock inte till ursprungsnivån. Stålet är fortfarande jättedyrt. För oss blev en god framförhållning lösningen. Det är jag tacksam för idag eftersom det har varit aningen stökigt i leverantörsleden.
Hur ser du på framtiden?
– Den ser ljus ut, åtminstone det året som vi har framför oss. Vi ser ingen avmattning – snarare tvärtom!
