”Det vi producerar i fredstid är det vi har i krig”

Företagarna Ale arrangerade i samarbete med LRF (Lantbrukarnas riksförbund) ett frukostmöte för företagare, politiker och kommunrepresentanter hos Kilanda Säteri – Ales största lantbruk, kött- och mjölkproducent. Regnet strilade ner, men i en spontan möteslokal i en av byggnaderna fick 40-talet gäster gott om plats.

– Som lantbrukare jublar man inombords när regnet kommer. Fram till midsommar får det egentligen regna hur mycket som helst, konstaterar bröderna Palle och Bengt Borgström som tog över säteriet från pappa Gunnar i början av 1990-talet. Numera är det Bengts son Mattias med fru Tina som sköter driften.

– Utmaningarna är flera. För att klara lönsamheten behöver vi ständigt öka antalet mjölkkor från dagens 150. Vidare är personal alltid en nyckelfråga. Vi gläds åt att intresset för att gå på naturbruksgymnasium växer igen, säger Tina och Mattias fyller i:

– Idag brukar vi drygt 535 hektar. Bengt och Palle har varit duktiga på att utöka arealet med åren och det behöver vi fortsätta göra. Att kunna odla mer vall till djuren är viktigt, särskilt om de blir fler. Vi har också 700 hektar betesmark som vi sköter om.

Tuffa arbetsdagar

Mattias vittnar om ett tufft yrkesliv som lantbrukare. Under högsäsong är det uppstigning klockan fem och sällan läggdags före midnatt.

– Det är tuffa arbetspass, men jag vet inget annat och tänker inte så mycket på det. För att klara av att jobba på en gård som Kilanda är flexibilitet ett nyckelord. Vår personal är fantastisk som löser det även när deras arbetstider drar iväg. Vi försöker ge tillbaka i lugnare perioder, förklarar han.

Lantbrukets villkor

Palle Borgström är sedan nio år tillbaka ordförande i LRF och lägger mycket av sin tid på resande fot, mestadels i Stockholm.

–  I oroliga tider har samtalen om en ökad beredskap i Sverige satt fokus på lantbruket. Det är bra att vi alla inser risken med att importera hälften av allt vi äter. Som land blir vi väldigt sårbara, men vi kan inte kräva ökad beredskap, mer svensk mat, klimatomställning och starkare landsbygder utan att samtidigt ge lantbruket bättre förutsättningar att producera. Våra villkor måste prioriteras upp, menar Palle och fortsätter:

– Det är många lantbrukare som står inför tuffa, men nödvändiga investeringar. Här behövs en form av statligt stöd. Att vi ökar svensk livsmedelsproduktion är inte bara näringspolitik utan också en del av försvars- och säkerhetspolitiken. Det vi odlar och producerar i fredstid är också det vi kan förvänta oss i händelse av krig.

Skenande priser på diesel och gödning pressar lantbrukarna.

– Vi har precis investerat en miljon i gödning som kommer att användas 2027 för det som ska bli bröd på bordet 2028. Vår oro är nämligen att det kommer att dröja innan priserna sjunker. Samtidigt vill jag understryka att svenska hushåll idag lägger 12-13 procent av sin inkomst på livsmedel. Mat är absolut dyrt, men vår bild är att det fortfarande är rimligt att köpa svenskt och närproducerat, sa Palle Borgström.