ALAFORS. Sedan höstens skolstart kan unga alebor läsa gymnasieprogram på hemmaplan. Nya Älvgymnasiet har nu fyra nationella program – men bara 22 elever.
– Vi räknar med att växa, men det här kommer aldrig bli en stor skola, säger rektor Jenny Öhman.
Det är väldigt sällan det startas en ny kommunal gymnasieskola i Göteborgsregionen. På det viset sticker Älvgymnasiet ut. I augusti drog skolans fyra nationella program igång. 22 elever läser på Bygg och anläggning, Industriteknik, Barn och fritid samt Vård och omsorg.
Jenny Öhman är rektor på nya Älvgymnasiet sedan i mars. Hon var tidigare rektor på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. En av stadens populäraste skolor med två tusen elever.
Det låter som ett ganska stort hopp?
– Ja, det är det! Hvitfeldtska är jättestort och har ett högt söktryck.
Varför ville du ha det här jobbet?
– Jag lockades av att få vara med från början och skapa en skola från grunden. Sätta våra strukturer och vår kultur. Jag gillar känslan att vi i kommunen, ihop med lärare och elever, skapar en skola.
Älvgymnasiet består inte bara av de fyra nationella programmen. Här finns också alla de elever och lärare som tidigare utgjorde Ale gymnasium i Älvängen. De eleverna läser introduktionsprogram. Det kan innebära att man läser upp betyg från grundskolan eller går en praktisk yrkesutbildning. Allt som allt har skolan 135 elever. Även om skolan kommer växa successivt framöver menar Jenny att det mindre sammanhanget är viktigt. Det tillsammans med placeringen i lugna Alafors skapar trygghet.
– Det här ska vara en skola med värme och goda relationer. En skola där man känner sig trygg och trivs och får vara den man är.
Hur ska ni skapa det?
– Genom att ha en närvarande personal som eleverna känner tillit till. Personalen jobbar mycket med relationer. De går inte bara från klassrummet direkt till sina kontor utan stannar i korridoren och snackar.
Att en stor del av personalen tidigare jobbade på Ale gymnasium påverkar.
– Det är viktigt att inte bara se prestationen utan också eleven och hur den mår. Och det är vi jättebra på. Personalen är van att jobba med elever med mycket behov, så det sättet att tänka sitter i ryggmärgen.
Att skolan nu är igång tycker Sofia Grebner, verksamhetschef för Älvgymnasiet, är roligt. Hon arbetar vid utbildningsförvaltningen på Ale kommun och säger att det råder mycket stor konkurrens mellan gymnasieskolor i regionen. Därför krävs det att man sticker ut.
– Du behöver ha en bra idé att erbjuda eleverna. Om man tittar på gymnasieskolorna i Göteborgsregionen finns det många väldigt stora. Vi tror inte att Älvgymnasiet kommer bli en av dem. Vi vill istället fortsätta jobba på att möta våra elever i ett mindre sammanhang så att de känner sig sedda, trygga och har sin tillhörighet.
För att hantera det låga elevantalet slås klasserna samman när de ska läsa ämnen som ingår i alla program, som svenska och matte. Målsättningen på sikt är att bli 350-400 elever. Dit är det en bra bit kvar.
Det låter som en skola som är dyr att driva?
– Nej, det är det inte eftersom vi slår ihop klasserna. Vi har inte ökade kostnader trots att vi driver nationella program nu.
Eftersom varje elev motsvarar en elevpeng får kommunen betala när Ales elever väljer en skola utanför kommunen. Nu används elevpengen på hemmaplan.
– Vi vill absolut ha fler sökande till nästa år, det hoppas vi verkligen att vi ska få. När vi marknadsförde skolan förra året hade vi inte flyttat in ännu. Nu har vi en fantastiskt fin gymnasieskola med jättefina läromiljöer och bra förutsättningar för att eleverna ska få en bra tid.
Till nästa höst kommer man att kunna söka ytterligare tre nationella program på Älvgymnasiet: Försäljning och service, ekonomi samt samhälle. Den som väljer Ekonomi- och samhällsprogrammen kan välja till fotbollsprofil. Då ingår en hel del fotboll på schemat.
Rektorn Jenny Öhman hoppas också på fler elever nästa höst.
– Det tar tid att starta upp en skola. Det gäller att våra elever blir så nöjda att de berättar det för andra.
KARIN FINGAL