Förberedelserna inför Atlantenöverfarten pågår under flera veckors tid tillsammans med resten utav gänget som skall segla med Viking Explorer, en liten grupp på sex båtar detta året. Alla pysslar med ungefär samma förberedelser; bunkring av mat, motorgenomgång, checka riggen, musa alla schacklar med mera och såklart hålla sig friska från pågående pandemi (covid-19). Däremellan är det jul- och nyårsfirande och olika föredrag som vi går på. Riktigt kul, men ibland med fullspäckade dagar.
Dagen innan avfärd flyttar Gunnar (Roberts pappa) och Tobias (kompis till oss) ombord på Aurora, sju man ombord på en 41 fots båt över Atlanten…
Den 9 januari kastar vi loss och lämnar Europa för lång tid framöver, en overklig och spännande känsla. Ombord är alla på strålande humör, 2950 nm och cirka tre veckor till havs har vi framför oss.
Vädermässigt får vi en kanonöverfart, konstant vind på runt 7-9 s/m i aktern och inga squall på tre veckor – helt otroligt! Squalls är höga jättemoln (molnrygg) som reser sig på himlen och drar med sig massor utav regn, vind och ibland åska som passerar på 5-15 minuter.
Dag 5 den 14/1 börjar vår watermaker att krångla. Under pågående felsökning kommer vi fram till att vi troligen seglar för ”fort” och att det då bildas bubblor vid vattenintaget till watermakern. Då kommer det in luft som gör att vi med jämna mellanrum måste lufta. Det kan vi stå ut med så länge vi har gott om vatten ombord.
Oj, vi har redan seglat 1000 nm – härligt bara 1950 nm kvar. Det går fort!
Melwin och Milo står för fisket, de fångar fem stora fina fiskar – bland annat guldmakrill till allas stora förtjusning och glädje. Annars rullar både dagar och nätter på med bad på badbryggan, bygga lego, kojor, leka med bilar, läsa böcker och massor av bakning, både bröd och kakor och barnen har ett finger med överallt. Kvällarna var oftast stjärnklara och tysta, bara vågornas brus hördes och ju närmare Grenada vi kom ju varmare blev det och sittbrunnskapellet plockas bort och shortsen åker på.
Den sista veckan gör vi cirka 175 nm per dygn och vi närmar oss Grenada i en rasande fart. 28 januari är alla på ett strålande humör, cirka tre veckor är avklarade och om mindre än ett dygn anländer vi till Grenada. Vi spanar efter land hela dagen, tyvärr är det för molnigt och disigt så land ser vi först vid skymning, men oj vilka glädjerop det blir då. Innan alla går till sängs hissas Q-flaggan (karantänflagga), vinden ska avta under kvällen/natten, men vad gör väl det när vi har stjärnklart och en fullmåne som lyser upp vår väg mot ett vackert Grenada.
Klockan 02.00 är det dags att ta in segel och starta motorn, alla ombord väcks och kan vara med på angöringen. Trots att klockan bara är 03.00 står alla från Viking Explorer som anlänt dagen innan på bryggan, till och med marinans personal. De tjoar, visslar och tutar för att välkomna oss till Karibien. Wow!
Efter två dagar på karantänsbryggan och negativa pcr-test är vi fria att gå iland, sträcka på benen och utforska Grenada. Marinan Port Louis som är en lyxig marina med fina duschar, restauranger och en pool som alla i marinan får lov att använda, var nu till vårt förfogande vilket var riktigt lyxigt efter tre veckor till havs. Favoritplats Carriacou är en mindre ö norr om Grenada som blivit en favoritplats. Paradise Beach Club har fantastisk mat, dricka, service och utsikt. Efter sju dagars karantän på svaj och ytterligare ett negativt pcr-test så var vi fria att utforska St Vincent and the Grenadines. Liksom Grenada pratar alla engelska här så det är enkelt att kommunicera vilket är skönt. Förutom huvudön St Vincents så finns det cirka 32 vackra mindre öar som tillhör samma land men kallas för Grenadinerna. Runt öarna är vattnet kristallklart och vi kan se botten på 20 meters djup.
När Vulkanen Soufriere på St Vincent fick ett utbrott i början på april, väcktes massa frågor hos barnen. Vi som föräldrarna fick en del att ta reda på innan alla frågor kunde besvaras. Vi hade redan seglat vidare upp till Antigua när utbrottet kom och var på säkert avstånd från den svarta askan som yrde runt och ställde till det för befolkningen och seglare. Nu har vulkanen lugnat ner sig och vi planerar att segla söderut ner till Grenada och Grenadinerna igen för att spendera orkansäsongen där som startade 1 juni.
Vill ni följa vårt äventyr är ni välkomna att göra det på instagram: Auroraatsea
Fotnot: Grenada är en östat i Västindien, belägen norr om Trinidad och Tobago.
Familjen Pedersen
Läs också: Hej då, Sverige!
