Som femåring började Lucas att springa i skogen tillsammans med sin pappa, Jason. Han minns tillbaka till sin första runda.
– Vi bodde då i Mölndal och sprang i skogen uppför en brant backe. Jag minns att jag var väldigt trött och fick sätta mig ner, men det var ändå roligt, säger han.
– Vi sprang korta sträckor i långsamt tempo. Det var bara skönt att komma ut och springa tillsammans, fortsätter Jason.
Lucas fortsatte att träna korta löppass tillsammans med sin pappa, vars intresse för löpning föddes på senare år. Det var först när Jason lämnade London för Sverige som han gav sig ut i spåret.
– I England var det enbart fotboll som gällde för mig, men när jag flyttade till Sverige var jag arbetslös ett tag och för att må bättre började jag att springa. Jag ställde upp i många olika långdistanslopp och det blev till slut en livsstil, berättar han.
Lucas började successivt att springa längre och 2017 klarade han sitt första halvmaraton.
– Jag hade tidigare bland annat sprungit Lilla Göteborgsvarvet och ett tiokilometerslopp vid Liseberg, men längre än så hade jag inte tagit mig runt, säger han.
Därefter var siktet inställt på ett maraton och i år gick drömmen i uppfyllelse. Lucas var först anmäld i Göteborgsvarvet Marathon, men på grund av pandemin fick det avgöras digitalt.
– Jag blev väldigt besviken eftersom jag länge har drömt om att få springa in över mållinjen på Slottsskogsvallen – men både jag och pappa var med i det digitala loppet och vi började tidigt på morgonen från vårt hem i Älvängen, berättar Lucas.
– Det gick bra för oss båda, vi tog oss i mål och var väldigt nöjda efteråt. Det var en fin upplevelse att springa ett maraton tillsammans med Lucas, fortsätter Jason.
Men de fick inte nog där. Kort därefter stod Lucas och Jason på startlinjen i Solvikingarnas Göteborgs Marathon.
– Jag sa först åt Lucas att han inte skulle springa loppet, men han kände sig pigg och redo. Jag springer alltid bredvid honom och ser till så att han är okej, säger Jason.
Till slut fick Lucas äntligen springa in över mållinjen i Slottskogsvallen efter 4,2 mil med löpning.
– Det var en fantastisk känsla och jag är väldigt glad att jag lyckades ta mig i mål. Kul att få göra det tillsammans med pappa, säger Lucas och fortsätter:
– Jag mår väldigt bra av att springa långa sträckor och det här är något som jag vill fortsätta att göra.
Jason är imponerad över sin sons entusiasm.
– Hans envishet har verkligen förvånat mig. Det märks tydligt att han tycker om att springa långa distanser, avslutar han.
