ALE. I våras gick 19 procent av niorna i Ale kommun ut grundskolan – utan att ha behörighet till gymnasiet. Samtliga av kommunens högstadieskolor backar och får ett sämre resultat än förra året, visar statistik från Skolverket.
Nedgången var dock väntad, berättar Sofia Grebner. Hon jobbar på utbildningsförvaltningen i Ale kommun och är verksamhetsansvarig för kommunens högstadieskolor.
– Vi hade väldigt väldigt många som klarade målen förra året, då blev 86 procent behöriga till gymnasiet. I år är siffran 81 procent. Om man tittar på resultaten över tid ligger vi relativt jämnt, det går upp och ner lite varje år.
Hur jobbar kommunen för att få fler behöriga?
– Det finns ingen universallösning, det handlar om att stötta varje elev. Vi behöver jobba med de strategier vi har, som ger möjlighet till lärarna att nå eleverna i klassrummet. För det är där det händer.
På riksnivå låg andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram på 84 procent. Alltså snäppet över Ale kommuns siffror. Samtidigt är kommunens mål tydligt: 100 procent ska klara målen i skolan.
– Vi är inte nöjda förrän vi nått alla elever. Och vi jobbar för att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan.
Det finns en mängd olika orsaker till varför en elev inte klarar målen i skolan. Enligt Sofia Grebner pekar forskningen på över 60 faktorer. En av de mest centrala är närvaron.
– Närvaron är otroligt viktig för att eleverna ska klara sig i skolan. Att eleverna helt enkelt trivs i skolan och kommer till skolan så att vi har möjlighet att möta dem där. Det jobbar vi med i hela grundskolan, inte bara i årskurs nio.
Det handlar om allt ifrån att rapportera frånvaro, till att rektorn och elevhälsoteamet går samman för att hitta lösningar för en elev med hög frånvaro. Skolsociala team är en ny satsning där man ska fånga upp både de elever som riskerar att få hög frånvaro, och de elever som redan har det.
Det görs många andra insatser för att stärka skolresultaten. Som utvärdering och analys av skolans arbete, stöttning av rektorer och möjlighet för lärarna att lära av varandra. I höst tillkommer en förstärkning av nio nya lärartjänster till just årskurs nio, med avsikten att höja andelen behöriga elever.
– Undervisningen sker till största delen i klassrummet. Att stärka lärarna och ge dem förutsättningar att möta eleverna, så att lärarna kan jobba med undervisningen och få eleverna nyfikna, det är avgörande, och det är det som lärarna själva vill göra.
För de nior som inte får godkänt i tillräckligt många ämnen för att få behörighet till gymnasiet finns det hjälp. På Älvgymnasiet kan man läsa på IM-program som fungerar som ett mellansteg där eleven får hjälp i de ämnen som hen inte blev godkänd i under grundskolan, och därmed kan få gymnasiebehörighet.
– Jag vill att varje elev ska nå så långt som möjligt utifrån sina drömmar och förutsättningar. Sedan lyckas vi inte i allt. Men vi kan aldrig ha någon annan målsättning än att vi ska nå varje elev.
KARIN FINGAL
