Utvecklingen talar sitt tydliga språk. 1972 var 95,2 procent av Sveriges invånare medlemmar i Svenska kyrkan. När 2021 summerades var andelen nere på 53,9 procent. Sedan 1996 föds ingen längre till medlemskap i Svenska kyrkan utan det är något som föräldrar själva får välja åt sitt barn. Sedan dess har kyrkans medlemsantal nästan minskat med två miljoner människor.
– Det är klart att det är tråkigt att folk går ur kyrkan. Framförallt önskar vi att kyrkan skulle kännas relevant för människor. Kanske allra helst för att man delar kyrkans tro eller tycker att kyrkan gör bra saker, säger Per-Martin Andersson.
Han är kyrkoherde för församlingarna i Lödöse och Skepplanda-Hålanda. Att allt färre väljer att ansluta sig till kyrkan tror han dels beror på att man inte lyckats nå ut till befolkningen.
– Vi jobbar ganska mycket med hur vi ska nå ut med vårt budskap. Jag tror inte att människor vet vad vi gör. Jag tror exempelvis inte att alla människor vet om att vi har soppluncher i Lödöse eller att man kan komma till oss med sina bekymmer och träffa en diakon eller präst. Några vet naturligtvis om det, men väldigt många gör nog inte det, säger han och fortsätter:
– Sedan är det så att om jag inte hade sympatiserat med en organisation och vad den står för, så hade inte jag heller velat vara med. Det får man också ha respekt för.
Per-Martin visar upp en lista med en rad olika aktiviteter som kyrkan erbjuder och arrangerar.
– Vi samlar sörjande, det görs hembesök och häromdagen hade vi kalas för alla våra medlemmar som fyllt 70, 80 och 90 det senaste året. Det görs en massa saker och ibland tror jag att det går obemärkt förbi. Vi kan säkert göra mer, säger en aningen självkritisk Per-Martin.
Organisationen kommunicerar dels via klassiska foldrar i brevlådan, men även via Facebook. Trots det vittnar han om att det är svårt att nå 90-talisterna.
– Jag tror att det är en kombination av att vi är dåliga på marknadsföring och att folk stänger av så fort det står att det kommer från kyrkan.
Hur påverkar det er?
– Det är klart att det påverkar vår ekonomi. Än så länge har vi inte gått minus på våra bokslut, men vi får se nu hur det blir med mycket högre energikostnader. Vi har fortfarande ganska bra reserver. Ibland kan det även påverka vår självkänsla, när man tittar mycket på siffror som går utför.
Med rådande elpriser har flera församlingar i landet fått se över sin energiförbrukning. En del har fattat beslutet att kallställa vissa större kyrkor under vintern, för att spara el och pengar. Under januari och februari planerar Per-Martins församlingar att förflytta tre av veckans fyra gudstjänster till församlingshemmen.
När kyrkorna står tomma under veckorna har de en temperatur på 15 grader. Vid en gudstjänst är temperaturen redan sänkt till 19 grader.
– Det kostar ganska mycket eftersom att det är direktel så vi ska prova att ha gudstjänster i församlingshemmen som ändå är uppvärmda.
Men att helt kallställa de större kyrkorna är inte aktuellt.
– Nej för det måste fungera när vi under söndagarna har den fjärde gudstjänsten och kanske även arrangerar dop. Det gör det inte om vi har kallställt. Exempelvis klarar inte en orgel de temperaturförändringarna. Sedan är det även andra saker man måste vara försiktig med.
Har ni gjort så här tidigare?
– Inte av den här anledningen, men vi har haft gudstjänster i församlingshemmet. Vi har det ungefär en gång i månaden och då har det inte verkat som att människor har något emot det.
