ALE. Antalet datorer för de yngsta eleverna kommer att halveras nästa år. Utbildningsnämnden var inte enig i beslutet, men motivet är att bidra till fler analoga aktiviteter, mer samarbete och mer strukturerad planering av undervisningen.
– Det ligger helt i linje med den nationella styrningen och vikten av att minska skärmtiden för barn, säger nämndens ordförande, Lena Camp (SD).
Utbildningsförvaltningen har genomfört en konsekvensutredning om att minska antalet elevdatorer i årskurs 1 och 2. Det innebär begränsad tillgång till digitala verktyg, vilket ligger i linje med regeringens inriktning att analoga arbetssätt ska vara utgångspunkt i lågstadiet, samtidigt som skolans uppdrag att utveckla elevers digitala kompetens kvarstår.
Lärare och rektorer ser både för- och nackdelar med förändringen att elever i ettan och tvåan ska dela på datorer. Det blir till exempel mindre flexibelt när inte varje elev har en egen dator.
– Hur mycket bör man använda datorn de första åren? Hjärnan är inte färdigutvecklad, inte motoriken heller. Vi tror att analog pedagogik är bättre när barnen ska lära sig läsa, skriva och räkna. Det finns det också forskning som visar och många har vittnat för mig att det ofta är strul med oladdade datorer och mjukvaror som inte fungerar. Det kan ta tio minuter innan lektionen kommer igång. Då är det bättre att hänvisa till en sida i en fysisk lärobok, säger Lena Camp.
Ale kommun var pionjär i satsningen på en dator till varje elev. Redan 2008 fick alla elever i årskurs 1 sin första dator. Att nu bli bland de första att begränsa antalet datorer i undervisningen är inget konstigt enligt Sverigedemokraternas Lena Camp.
– Vi måste ständigt utvärdera vad vi håller på med. Numera finns det också en tydlig nationell riktlinje som är baserad på forskning vid våra högskolor. Den säger att utgångspunkten i lågstadiet ska vara analoga aktiviteter i analoga miljöer. Vi vill inte förbjuda datorer, men de ska användas med försiktighet under de första åren i skolan.
En enkät bland pedagogerna i Ale ger blandade reaktioner på förslaget att minska antalet datorer i de lägre årskurserna.
– Jag tror att det kommer bli väldigt rörigt om tanken är att klasser ska dela på datorer. De kommer gå sönder, vara oladdade och inte uppdaterade. Jag tror inte alls på det systemet, skriver en av lärarna.
En annan menar att man ska kunna använda datorerna spontant då det behövs och vid behov. Eleverna dokumenterar sin kunskapsutveckling varje vecka, vilket försvåras i och med ett minskat antal datorer.
– Det är ingen hemlighet att det kommer att ställa krav på bättre struktur och planering. Jag har pratat med både rektorer och lärare som berättat om fördelar med mer fysiska läromedel. Självklart kommer elever som har särskilda behov, där datorn är ett viktigt verktyg, inte att påverkas, säger Lena Camp.
Oppositionen reserverade sig mot beslutet.
– Vi kan absolut diskutera att minska antalet datorer i de lägre årskurserna, men vi krävde att besparingen skulle stanna i verksamheten och användas för inköp av mer fysiska läromedel. I det här beslutet handlar det bara om att spara pengar, säger Anette Håkansson (S), vice ordförande i utbildningsnämnden.
Den ekonomiska besparingen landar på cirka 1,7 miljoner kronor.
TEXT:
Peach 
