De skenande elpriserna har diskuterats och debatterats flitigt i media under de senaste veckorna. Stefan Brandt anser att vi nu ser resultatet av ett elmarknadshaveri.
– Sverige vek ner sig i förhandlingarna med EU-kommissionen 2009. Detta ledde till att myndigheten valde att införa prisområden i Sverige 2011 som lösning på EU-kommissionens erinringar, ett beslut som väckte förvåning bland andra Europeiska stamnätsoperatörer och tillsynsmyndigheter. Svenska Kraftnät har i praktiken inte några större möjligheter att begränsa exporten till kontinenten, även i kritiska driftsituationer på nationell nivå, säger Stefan Brandt.
Vad säger du om det faktum att det finns en gemensam europeisk elmarknad?
– Min uppfattning är att påståendet att vi har en gemensam europeisk elmarknad är en myt. Det finns ingen gemensam elmarknad utan endast europeiska minimiregler och undantagsmöjligheter. Varje land har sin egen marknad med egna regelverk. Det innebär att varje land har sin egen energipolitik.
Det finns däremot en nordisk elbörs och kablar mellan länderna i Norden och till kontinenten. Det finns däremot en långsiktig strävan från delar av politiken på EU-nivå att få till en gemensam elmarknad på sikt.
Du hävdar att Sverige inte längre kan ta ansvar för sin egen elförsörjning?
– Den 26 november förra året var Svenska Kraftnät ytterst nära att släcka ner delar av landet. Under fyra timmar låg priset på Svenska Kraftnäts reglermarknad på 50 000 kr/MWh (motsvarar 5000 öre/kWh, det vill säga takpris). Det innebar att alla reglerresurser var uttömda och kriterierna för lastbortkoppling (nedsläckning) av delar av landet var uppfyllda.
– Trots detta begränsades inte exporten på 1459 MW till kontinenten. Samtidigt med export kördes oljekraftverket i Karlshamn. Detta påvisar att vi inte kan förlita oss på kontinentens bidrag till Sveriges elförsörjning när vi har behov, vilket många tror då det beskrivs så i media. Det har snarare blivit så att Sverige får bidra till andra länders elförsörjning trots att det blir brist i landet. De senaste åren har 3000 MW basproduktion lagts ner i södra Sverige, vilket självklart bidragit till effektproblemen och drivit upp elpriserna.
Du har tidigare framfört kritik om en maktkoncentrationen på produktionssidan?
– Ja. Av de 10-talet svenska kraftproduktionsföretag som deltog i den tidigare svenska och nordiska samkörningen och hade cirka 90-95 % (övriga ca 5-10 % bland annat några kommunala producenter) av all planerbar, reglerbar och prissättningsbar produktion finns idag endast två producenter kvar. Dessa två producenter kontrollerar i princip all kärnkraft tillsammans.
Det innebär att prissättningsmekanismen inte fungerar längre?
– Sverige producerar el till väldigt låg kostnad, exporterar till kontinenten och importerar samtidigt kontinentens priser. Avregleringen innebar att mittprismetoden lämnades och marginalprissättning infördes. I praktiken innebär det att det högsta aktiverade budpriset sätter nivån för hela marknaden. Det innebär också att det normalt är det högsta producentbudet som sätter nivån. Vid export importeras kontinentens priser, oavsett vad det kostar att producera i Sverige.
Tidigare i år fattade regeringen beslut om återbetalning, nu är det aktuellt med att införa högkostnadsskydd. Din åsikt om det?
– Det är konstgjord andning, som att laga ett läckande tak med plåster. Vad man borde göra är att verkligen objektivt analysera bristerna i dagens marknadsmodell för att återskapa en fungerande elmarknad.
Vad kan göras nu som ger förbättring på kort och lång sikt?
– Sverige måste till att börja med skaffa sig en möjlighet att begränsa exporten vid extrema prislägen. Sverige och Norge var en gång en förebild för hur man bygger en elmarknad. Vi kan åter gå före och visa att varje land på bättre sätt måste ta ansvar för sin elförsörjning. Den planerade Hansakabeln till Tyskland, vilken kommer att öka exportkapaciteten med 50 procent, måste omedelbart skrinläggas. En genomlysning av elmarknadens brister där prissättningsprincipen är i fokus behöver genomföras för att långsiktigt säkra stabila och förutsägbara elpriser i Sverige. Till gagn för svensk konkurrenskraft och Sveriges elkonsumenter.
Vad gör ni på Ale El för att hjälpa era kunder?
– Först och främst vill vi understryka att det inte är vi utan marknaden som har drivit upp priserna. Vi är väldigt kritiska till det. I samtal med kunden försöker vi först och främst upplysa om hur man kan minska sin förbrukning, bra energispartips helt enkelt, säger Nicolas Borquez på kundtjänst.
Ni har slutat att publicera fasta elprisavtal på er hemsida, varför?
– Det innebär inte att vi slutat att sälja fasta elprisavtal, men vi vill konsultera kunderna så att de verkligen förstår konsekvenserna av att teckna ett längre avtal till det prisläge som råder. Vidare jobbar vi på att tillgängliggöra timprisavtalen, så att de går att teckna via vår hemsida. Fast det är egentligen samma där, vi vill gärna säkerställa att kunden har förstått att de behöver se över sitt produktionsmönster och ställa om sina vanor, avslutar marknadschef Sarah Ander.
