Henrik började spela på trav redan i tonåren. Till sin dåvarande partner sa han att det bara var lördagar som var vigda åt spel, men så var det inte.
– Lögnerna började komma och det är ett tecken på att det finns ett problem. Det gick snabbt tills dess att jag spelade alla dagar i veckan och för stora summor. På den tiden fanns det inga snabblån, utan jag spelade enbart för hushållskassan och mitt ex visste ingenting, säger han.
Åren gick och Henriks spelande ökade mer och mer. Han hade träffat sin nuvarande fru Jenny och de skulle flytta till en ny lägenhet.
– Då hade jag tillgång till mycket pengar och jag ökade spelinsatserna. Jag vet att jag åkte runt till olika ombud eftersom jag inte ville att de skulle känna igen mig. Jag skämdes att jag spelade för så mycket pengar.
Han började ta fler lån utan sin frus vetskap och 2012 åkte Henrik till det franska travloppet Prix d’Amérique där han vann en stor summa pengar.
– Det var så pass mycket pengar att jag kunde ställa allt tillrätta, men jag klarade inte att hantera det. Jag spelade nästan bort allt innan jag lämnade Paris. Efter det spelade jag dygnet runt och jag hade tidigare bestämt mig för att aldrig ta ett sms-lån, men när den veckan var slut hade jag tagit alla sms-lån som fanns på den svenska marknaden och när jag inte var kreditvärdig längre tog jag lån i min frus namn.
När det var som värst omsatte Henrik en hel månadslön per dag på spel och i brevlådan trillade inkassobreven in på löpande band.
– Om jag inte visste att jag skulle komma hem före Jenny åkte jag hem på lunchen och tömde brevlådan. Vid julen 2012 är vi konkursmässiga, vi har ingenting och jag kommer inte över några pengar. Lönen räckte inte till något annat än spel, allt var väldigt destruktivt. Jag är helt övertygad om att Jenny skulle lämna mig och jag ville bara uppleva julen tillsammans med henne, berättar Henrik.
2013 blev året då allt kom upp till ytan. Jenny konfronterade Henrik, som lämnade över hela ryggsäcken med skulder och ångest. Med hjälp av Jennys anhöriga och spelberoendes förening i Göteborg lyckades de komma på banan igen.
– Jag hade ingen koll på hur mycket skulder vi hade. Alla räkningar låg under sängen och vi fick låna pengar för att kunna betala. Skammen var enorm och jag hade självmordstankar, men spelberoendes förening i Göteborg blev vår räddning och vändpunkt i livet. Jag kände att jag inte var ensam längre och det var väldigt skönt, berättar Henrik.
Vid bordet sitter också Jenny och minns tillbaka på den här tiden.
– Jag trodde att Henrik hade en annan familj, att han hade träffat någon annan eftersom han var så upptagen med sin mobil. Därför blev det en lättnad när han berättade om sitt spelberoende för att det inte fanns någon annan kvinna i hans liv. Samtidigt var det väldigt jobbigt att vi inte hade någon trygghet rent ekonomiskt. Allt var borta, men jag tänkte att jag blev kär i Henrik när han var spelmissbrukare och då borde han vara en ännu bättre människa som spelfri.
Åren har gått och i dag är Henrik ordförande spelberoendes riksförbund. Från den positionen ser han hur spelmarknaden ökar i snabb takt och att allt fler spelar under stora evenemang, exempelvis fotbolls-VM.
– Mörkertalet av dem som har spelproblem är stort, även i Ale kommun och särskilt nu under fotbolls-VM då det går att spela på precis allt. Det är en djungel av spelbolag på marknaden och allt fler spelar för större summor. Vi är dessutom bekymrade över att så många svenska kändisar väljer att göra reklam för spelbolagen. Det är en farlig produkt, minst lika farlig som droger och alkohol, säger han och avslutar:
– Men det går att ta sig ur och det finns alltid hjälp att få. Jag och Jenny har gjort vår resa under fem år och vi lyckades ta oss ur det.
