ALE. Fler läsande barn! Det är tanken med skolbibliotek – och den lag som sedan i somras kräver att alla skolor har ett sådant. För Olivia Christoffersson, ny skolbibliotekarie i Ale kommun, har skolbiblioteken en självklar plats.
– Forskning visar att om du inte har nära till böcker kommer du inte att läsa.
När den nya lagen infördes behövde Ale kommun inte göra något särskilt. Här hade alla skolor redan ett skolbibliotek. Men lagen har gjort att frågan prioriterats högre. Sedan årsskiftet har kommunen en särskild skolbiblioteksplan och till våren utökas skolbibliotekarierna med en extra halvtidstjänst.
Olivia Christoffersson är sedan i höstas en av kommunens två skolbibliotekarier. På frågan om vad det är för skillnad på ett vanligt bibliotek och ett skolbibliotek, har hon ett tydligt svar.
–Tillgängligheten. Att det finns böcker nära. Forskning visar att om du växer upp i ett hem helt utan böcker så kommer du inte att läsa så mycket. Om du då också går i en skola utan bibliotek spelar det ingen roll hur bra folkbiblioteket på orten är, för du har inte närhet till böcker där du är. I ett skolbibliotek kan barnen låna en bok en stund, lämna tillbaka och sedan låna igen. Det blir lättillgängligt.
I Ale kommun är skolbibliotekarierna inte knutna till ett särskilt bibliotek utan anställda centralt. En stor del av deras arbete består i att hålla lektioner för eleverna. Alla tvåor, femmor och sjuor får särskilda upplevelser som ordnas av skolbibliotekarien. Tvåorna får en lektion i media- och informationskunskap, femmorna ett författarbesök. Vad sjuorna ska erbjudas i år är ännu inte bestämt.
Upplevelserna är fastslagna i den nya biblioteksplanen. På det sättet är den en garanti för eleverna, menar Ulrika Elmqvist, ansvarig för grundskolan och fritids på Ale kommun.
– Vi kan säkerställa att alla tvåor får media- och kommunikationskunskap, oavsett vilken lärare de har eller vilken skola de går på.
Att ha särskilda skolbibliotekarier är också viktigt, säger hon. Det borgar för kvalitet.
– Det är väldigt viktigt att böckerna på skolbiblioteken byts ut och förnyas. Skolbibliotekariernas utbildning gör att de kan beställa nya böcker som passar eleverna.
En ganska liten del av skolbibliotekariernas jobb går däremot ut på att stå i en lånedisk och låna ut böcker. Men den funktionen är viktig, säger Olivia.
– Man kan tänka att man lika gärna kan låna böcker i en maskin. Men jag tycker inte att det handlar om att bara låna ut. I den mån jag kan, kommer jag att vilja vara ute på biblioteken för att skapa kontakt med elever.
En kontakt med en elev kan resultera i mer bokprat och fler tips på böcker. Och därmed mer läslust, menar hon. Att få fler barn att vilja läsa är en grundläggande uppgift för skolbibliotekarien. För Olivia handlar det uppdraget inte bara om att barnen ska klara skolgången, eller kunna njuta av böcker.
– För mig är det verkligen en del av demokratin. Om du tappar läsförståelsen kan vem som helst komma och säga vad som helst till dig, och du kommer ha mycket svårare att ta reda på om det stämmer.
En tacksam del av arbetet är att Olivia varken behöver sätta betyg eller se till att eleverna klarar sina mål.
– Det enda jag ska göra är att väcka läslust. Det är väldigt lyxigt!
Karin Fingal
