”Jag försöker alltid snälltolka” – Angelica tror på att lyssna

Utmärkelsen ”Ett gott föredöme” delades ut av ungdomsrådet till fyra ungdomar i samband med nationaldagsfirandet i Nödinge. I de senaste utgåvorna av Alekuriren har läsarna fått lära känna personerna bakom föredömena. Angelica Bjälkeborn Kubiak är sist ut.

Angelica har varit engagerad i skolans elevråd från första klass. Det säger en del om hennes drivkraft. Idag är hon aktiv i ungdomsrådet i Ale, elevkåren på Schillerska gymnasiet och under sommaren arbetar hon som en av kommunens unga kulturarrangörer. Trots det har hon själv svårt att se sig som en förebild.

– Alla har sina bra och dåliga sidor, och jag ser oftast mina egna brister. Men något har jag tydligen gjort rätt eftersom flera har nominerat mig, säger Angelica med ett leende.

Utmärkelsen betyder mycket för Angelica. När beskedet kom i ett mejl hade hon svårt att ta in det. Glädjen blev så stor att hon skrek rakt ut hemma.

– Min storebror trodde att jag hade slagit mig. Men när han såg leendet och förstod att det var glädjetårar blev han också jätteglad, berättar Angelica.

Områden som psykisk ohälsa och våld i ungas liv gör att Angelica ofta tänker på hur andra har det i samhället. Hon ser ett behov av fler trygga mötesplatser för ”äldre ungdomar” i Ale.

– Fritidsgårdar är trygga platser, men när man passerat åldern saknas ofta alternativ. Då blir det i stället att man hänger ute i samhället och det slutar inte alltid lyckligt, menar hon.

Hon ser inte sig själv som särskilt politiskt intresserad, även om mycket av hennes engagemang handlar om samhällsfrågor.

– Jag känner inte att någon driver de frågor som jag tycker är viktigast. Däremot tycker jag om att lyssna på andra människors åsikter. Det får mig att tänka på nya sätt och se saker ur andra perspektiv. 

En tanke som Angelica ofta återkommer till är vikten av att ”snälltolka” andra.

– Om någon är taskig finns det oftast en anledning eller en bakgrund. Alla bär på ett bagage och därför försöker jag tänka att människor ofta menar bättre än det först verkar.

Vill du inspirera andra?

– Oj, det vet jag inte. Mitt råd är att vara sig själv och inte försöka vara någon annan.

Det är i rampljuset framför publik som Angelica känner sig allra mest hemma. Sedan hon var nio år har hon spelat teater på Ale kulturskola.

– Det är där jag kan uttrycka mig på det sätt jag vill och det har gett mig många vänner genom åren, avslutar hon.