Hon har alltid varit musikintresserad och redan i tidig ålder började hon att spela flöjt. Det var först efter gymnasiet som Johanna Dahlbäck fick upp ögonen för scenkonst.
– Jag pluggade konst på en skola i Stockholm i två år och utifrån det kom intresset för scenografi. Sedan gick jag på Akademi for Scenekonst i Norge, som är en genreöverskridande scenkonstutbildning med internationell profil. Teater är en intressant samarbetsprocess eftersom att alla har olika kompetenser, säger hon.
Sedan ett halvår tillbaka ägnar hon sin tid åt att sätta ihop en föreställning som kretsar kring magiska illusioner och queera identiteter. Nästa år kommer de att spela på Cyklopen i Stockholm, Caféteatret i Oslo och Kultur på Mauritzberg i hemorten Hålanda, som drivs av hennes föräldrar Johan och Katharina.
– Vi är intresserade av att träffa publiken i olika miljöer och jag tycker att det är väldigt spännande att få göra det i min hemkommun. Teater är ett konstforum där man kan undersöka olika samhällsnormer och roller. Jag tycker att heteronormer och könsroller är viktiga att ifrågasätta, säger hon.
Johanna har nu tilldelats Ale arbetsstipendium på 15 000 kronor.
– Det är självklart jättekul. Det är en hjälp till att fortsätta jobba och det är alltid roligt när man får uppskattning för det man gör, säger hon.
Vad betyder Ale för dig?
– Mycket. Trots att jag har flyttat runt mycket så kommer Ale alltid att vara där som jag har vuxit upp. Det känns fortfarande som hemma och jag brukar hälsa på mina föräldrar.
Vad drömmer du om i framtiden?
– Jag hoppas att jag fortfarande jobbar med olika scenkonstprojekt och att jag i dessa kan belysa olika intressanta frågeställningar.
