Christina ”Kicki” Schmeikal började arbeta i sin mammas butik 1977. Tre år senare köpte hon rörelsen. Den färgbutik hon tog över låg i en källarlokal på Storegårdsvägen i Nol – därav namnet Nols Färg.
– Sedan flyttade jag butiken till Brandsbo 1986. Under de första åren sålde jag mest färg, men idag ligger fokus utöver färg även på tapeter, kosmetika med mera, berättar hon.
”Kicki” har varit Nols Färg trogen under alla år, bortsett från ett år på 80-talet då hon sålde yrkeskläder för Snickers i Stockholm.
– Men jag längtade tillbaka och som tur var hade jag bara hyrt ut butiken.
Ett avgörande beslut fattade hon i slutet av 90-talet när flyttlasset gick från Brandsbo till Ale Torg.
– Den ökade hyreskostnaden skrämde mig, men med facit i hand tog jag rätt beslut. Hade jag fortsatt i Nol hade butiken aldrig fått uppleva något 40-årsjubileum.
Att ”Kicki” valt att inte förlänga sitt hyreskontrakt, vilket löper ut vid årsskiftet, beror ingalunda på att butiken går dåligt utan på det faktum att pensionärslivet hägrar.
– Man blir ju inte yngre och det gäller att ta vara på livet medan man kan. Dessutom har min man varit hemma i sju år, så därför känns det naturligt för mig att trappa ner också.
Känns det vemodigt?
– Självklart! Detta har varit mitt skötebarn under så många år, men samtidigt måste det ta slut en dag. Nu känner jag att tidpunkten är rätt. Samtidigt känns det sorgligt eftersom jag har haft trogna kunder från hela Ale, som har stöttat mig i alla år. Jag tycker att de är värda att ha en färghandel som värnar privatkunder.
Finns det någon som visat intresse för rörelsen?
– Ja, jag har varit i kontakt med ett par intressenter men det är ingenting klart. Vi får avvakta och se vad som händer. En såpass stor ort som Nödinge behöver en färgbutik och därför vore det roligt om någon vore beredd att ta över när jag slutar.
