KILANDA. Det är en gård med stolta anor. Kilanda Säteri fyller 400 år. Allmänheten inbjuds att ta del av firandet i samband med Kilanda marknad som äger rum lördagen den 27 september.
Kilanda gård omnämns i ett brev redan 1425. 200 år senare lades grunden till Kilanda Säteri då amiralen och riksrådet greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna ägde gården.
– Det finns uppgifter som styrker det, säger bygdeforskare Bo Björklund, som bland annat författat skrivelsen ”Bli bekant med Kilanda!” där säteriets historia beskrivs med text och bilder.
– Vi förvaltar ett kulturarv, det är så det känns. Det är roligt att få vara en liten del i ett större sammanhang, säger Mattias Borgström som är den tredje i sin generation att driva verksamheten.
Familjen Borgström började arrendera gården 1981 för att sedan köpa säteriet 1993. Bröderna Bengt och Palle drev rörelsen fram till för två år sedan då Mattias och hustrun Tina tog över stafettpinnen.
– Kilanda Säteri har en spännande historia som vi värnar. Samtidigt handlar det om att ligga i framkant när det gäller utveckling av det moderna lantbruket, i annat fall hade det inte fungerat, säger Mattias Borgström.
När anlades den berömda lindallén?
– 1757 köptes säteriet av Jonas Alströmer. Det var han som lät plantera 87 lindträd 1782. Vid den här tidpunkten var 45 man, 30 oxar och sex hästar i arbete, berättar Mattias.
Idag sysselsätter Kilanda Säteri åtta heltidstjänster. Verksamheten omfattar cirka 150 mjölkkor och cirka 40 dikor – totalt cirka 500 djur.
– Vi brukar cirka 500 hektar åker och 150 hektar betesmark varav 30 är under restaurering.
Vad är prioriterade arbetsuppgifter just nu?
– Mycket fokus har leget på tröskning den senaste tiden. Vi sår vete till nästa års skörd, tar snart den femte grässkörden och skall även skörda majsen. Vi förbereder dessutom för att ta in djuren för vintern. Det sker inom den närmaste månaden.
– Sedan har vi även Kilanda marknad att förbereda. På marknadsdagen kommer jag att sälja kött från gårdens egna djur medan Tina håller till i ladugården där hon informerar om mjölkproduktionen och pratar med folk.
Kilanda marknad är en uppskattad tradition, vad betyder arrangemanget för er?
– Det är ett jättebra tillfälle för oss att få visa upp hur ett modernt svenskt lantbruk fungerar. All heder till alla som engagerar sig och gör marknaden till den folkfest som den faktiskt är, säger Mattias Borgström.
Hur firas 400-årskalaset?
– Det uppmärksammas på så sätt att vi dukar upp med kaffe och rulltårta i LRF:s tält på gården vid säteriet, avslutar Bengt Borgström.
Med säteri, sätesgård, menas en jordegendom som har ägts och bebotts av en frälseman. Säterierna var befriade från flertalet fastighetsskatter och andra pålagor.
Den obetitlade adelsmannen hade skattefrihet för en gård, friherren för två och greven för tre. I gengäld kunde kungen kräva att adeln skulle ställa upp med rustade soldater och hästar i orostider.
Vid riksdagen 1800 väckte friherre Nils Silfverschiöld på Koberg uppseende på riddarhuset genom att motionera om att adeln skulle avsäga sig rätten till säterier. Tiden var mogen att avveckla det adliga privilegiet. Motionen ledde till framgång vid 1809 års riksdag och adelns ensamrätt upphörde 1810.
• Kaffe och rulltårta i LRF:s tält.
• Möjlighet att träffa både kor och kalvar.
• Försäljning av kött från gårdens egna djur.
TEXT:
Peach 
