ALE. Lägre priser än förra månaden – och billigare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och vindkraften producerade mer än någon annan mars-månad. Elmarknaden visade sig från en bättre sida i mars.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet har vi ställt samman allt du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Ale tillhör. Månadspriset i mars var 51 öre per kilowattimme, vilket är 26 öre billigare än i februari. Det är det lägsta priset i området sedan oktober 2024. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i mars 2024 – kostade en kilowattimme 59 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.
Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i mars i Ale inträffade mellan klockan 17 och 18 den 20 mars, då kostade en kilowattimme 283 öre. Som lägst var priset i området −12 öre.
Under mars förbrukades det ungefär 12 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär sex procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste tio åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var mars milt och blåsigt i början och slutet av månaden, och kallare däremellan.
Den 13 mars konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden.
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent av elproduktionen under mars från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 27 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med januari 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,4 procent av den totala produktionen det senaste året.
Produktionen av vindkraft är svårplanerad, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I mars exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011. SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.
