ALE. Allt fler ungdomar söker hjälp för stress och oro, det märker skolkurator Catrin Vanneryr som har arbetat i skolan sedan 2013 och tidigare inom socialtjänsten.
– Jag upplever att fler ungdomar söker kontakt, särskilt för stress och ångest, säger hon.
Skolkurator Catrin Vanneryr har lång erfarenhet av stress, oro och ångest bland ungdomar. Hon tror inte att problemen nödvändigtvis blivit mycket större på senare tid, utan att det har snarare blivit lättare att prata om psykisk ohälsa nuförtiden. Det finns mycket mer information, i tidningar och på sociala medier. Det gör att fler vågar söka hjälp när de känner ångest eller oro, berätta hon. Att känna viss stress är inte farligt.
– Lite stress är naturligt, det kan hjälpa oss att fokusera och prestera. Men långvarig stress är inte bra. En vanlig orsak till stress i skolan är att många ungdomar oroar sig över betyg, prov och om de kommer bli behöriga till gymnasiet, säger Catrin.
Det är ingen stor skillnad mellan vad killar och tjejer är oroliga för, även om det är lite fler tjejer som söker hjälp. De flesta pratar om sig själva, inte om krig och klimat, berättar Catrin.
– Till ungdomar som känner att oro och ångest påverkar dem negativt vill jag säga att tveka inte att prata med en vuxen.
Många ungdomar bär på tankar om framtiden, men vad som oroar dem mest varierar. Oscar, 14 år säger att han känner en viss oro för framtiden, men inte så starkt.
– Jag är lite orolig, mest för situationen i världen, jag oroar mig mer nu än för några år sedan, eftersom jag vet mer om vad som händer i världen, säger han.
Anna som är också 14 år tänker främst på arbete.
– Jag är stressad över framtiden, och rädd att jag inte ska hitta något jobb. Jag tänker inte så mycket på krig, säger hon.
Joel, 15 år, säger att det är svårt att oroa sig för sådant som man inte riktigt förstår.
– Det är svårt att förstå när man inte riktigt vet vad det egentligen handlar om, berättar han.
Om krig skulle drabba Sverige, har ungdomarna olika tankar kring vad de skulle göra.
– Jag vet inte ens var skyddsrummen är. Om kriget börjar skulle jag nog försöka lämna landet, säger Anna.
Oscar däremot vet var skyddsrummen finns.
– Jag tänker att stanna där tills kriget slutar, säger han.
Mykhailo Babchenko
Praoelev
• Sedan mätningarna startade läsåret 1985/86 har andelen 13- och 15-åringar som rapporterar återkommande psykosomatiska besvär fördubblats.
• Stressen över skolarbetet har ökat kraftigt över tid. De elever som känner sig stressade av skolan är också de som mår sämst.
• Att ha ”svårt att somna” är ett av de allra vanligaste besvären som ungdomarna i undersökningen rapporterar.
• Trots den kraftiga ökningen av stress, magont och sömnproblem, visar statistiken att en stor majoritet av de svenska skolbarnen uppger att de är nöjda med sina liv.
• Barn som växer upp i familjer med sämre ekonomi rapporterar mer psykosomatiska besvär och lägre livstillfredsställelse än barn från mer välbärgade familjer.
• Fysisk aktivitet är ett skydd mot stress och ångest. Folkhälsomyndighetens data visar att en liten andel av 15-åringarna (särskilt flickorna) når upp till rekommendationen om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag.
Källa: folkhalsomyndigheten.se
