ALAFORS. Alaforsbon Magnus har arbetat som stridspilot i över 20 år.
Till vardags flyger han flygplan som kan färdas dubbelt så snabbt som ljudet.
– Man flyger långt över 1 000 km/h, säger Magnus.
Sedan 13 år tillbaka bor Magnus med familjen i Alafors. På morgnarna kliver han upp tidigt för att ta bilen till arbetsplatsen, Skaraborgs flygfottilj F7, i Såtenäs – mellan Trollhättan och Lidköping. Han arbetar som stridspilot och uppskattar att han, sett över ett år, snittar en flygtur om dagen.
– Det är ganska mycket ett ”vanligt” jobb med kontorstider, men sedan åker vi även iväg på övningar och sitter i beredskap. Då blir det mer oregelbundet, berättar Magnus.
Han flyger JAS 39 Gripen, ett stridsflygplan som kan flyga i dubbla ljudhastigheten.
– Man flyger långt över 1 000 kilometer i timmen, säger 48-åringen.
Det är en hastighet som är svår att ta in.
Hur lång tid tar det för dig att flyga från Göteborg till Stockholm?
– Ungefär 20 minuter. Det kan gå ännu snabbare, men det är inte ofta som vi flyger snabbare än ljudet när vi är över land, för då skapar man den här ljudbangen. Dels kan det skrämma folk, men den kan även bli så kraftig så att saker kan gå sönder om man inte är försiktig. Men i ett skarpt läge så kan det gå ännu snabbare, förtydligar han och fortsätter:
– Om vi startar på Såtenäs och ska ut mot Östersjön så är vi på Gotland efter ungefär samma tid, men då flyger vi inte snabbare än ljudet.
Hur känns det?
– Det beror på, är man långt ovanför marken och saknar referenser så har man inte en jättebra känsla för fart. Flyger man däremot lågt, då får man en helt annan känsla för det och vi kan flyga ner till 30 meter över land. Man vänjer sig vid synintrycken, men i början är det väldigt hissnande, berättar han och tar ny sats:
– Jag skulle inte säga att jag går upp i puls, men jag blir fokuserad. Koncentrationen är väldigt hög, jag hinner inte riktigt tänka på vad jag ska handla på vägen hem från jobbet. Man är bara där och då.
Varje år utbildas omkring ett tiotal nya stridspiloter, men det är en lång väg att vandra för de som vill färdas i ljudets dubbla hastighet.
Kan vem som helst bli stridspilot?
– Nej, det skulle jag inte säga. Det är ganska gedigna tester för att klara det och det är hyfsat höga medicinska krav. Vi letar inte efter en superman eller superkvinna. Det handlar mer om att man ska vara jämn på det mesta och sedan bygger en stor del av yrket på tillit gentemot varandra.
Därtill följer en gedigen, flerårig, utbildning.
– Har man inte gjort värnplikten krävs en grundläggande militärutbildning. Sedan påbörjas en tvåårig officersutbildning med teori på militärhögskolan i Stockholm. Därefter väntar ungefär två år med grundläggande flygutbildning och sedan flyger man in sig på JAS Gripen – då dröjer det kanske ytterligare två år innan man är tillräckligt klar för att man skulle kunna lösa de flesta uppgifterna, förklarar han.
Utöver det finns det ytterligare vidareutbildningar. Ska man exempelvis leda ett förband kan det bli fem år till. Magnus har hela paketet och som om det inte vore nog har en sedan tidigare även tagit en civilingenjörsexamen på Chalmers.
– Jag har läst fem år på Chalmers, till Civilingenjör. Därtill har jag väl en tioårig utbildning inom flygvapnet. Det är en väldigt lång väg, men det är roligt under tiden, säger han.
Resultatet av alla år med studier är att han idag kan jobba med sitt drömjobb och kombinera ingenjörskunskaperna med flygandet under den samlade befattningen: Flygingenjör i aktiv flygtjänst.
– Det här är det roligaste yrket jag kan tänka mig. Jag har aldrig någon ”söndagsångest”. Jag gillar variationen och att det är en fantastisk kamratskap, berättar han.
