Mattias vill förvalta och förädla Kilanda Säteri

Kilanda Säteri har anor sedan 1500-talet. 1981 övertog familjen Borgström rörelsen som domänverkets arrende. Bröderna

Palle och Bengt Borgström drev verksamheten fram till förra året då den sistnämnde valde att pensionera sig. Istället är det sonen Mattias och dennes hustru Tina som tagit över ansvaret.

– Det är ingen större skillnad mot hur det var tidigare annat än att pappa jobbar mindre. Vi driver rörelsen tillsammans, säger Mattias.

Har du och hustrun delat upp arbetsbördorna?

– Ja, vi har lite olika ansvarsområden. Tina är den som sköter om mjölkkorna och att det fungerar. Sett till vår omsättning så är det den stora delen. Jag har hand om maskiner, växtodling och köttdjuren.

Var det självklart att du skulle gå i pappas fotspår?

– Nej, helt givet var det inte. Visserligen gick jag lantbruksskolan, men arbetade under en tioårsperiod inom entreprenadbranschen. 2017 började jag jobba heltid på säteriet.

Hur är livet som lantbrukare?

– Det är ett fritt jobb samtidigt som du är bunden. Det bästa är att du får arbeta i naturen och vara en del av de olika årstiderna. Lantbrukaryrket är mångsidigt till skillnad från en fabrik där du kanske gör i princip samma sak varje dag.

Allt-i-allo på gården

– Jag brukar skämtsamt säga att jag är inte bra på något, men kan allt. Samtidigt som du ska hantera maskiner, djur, grödor och annat så ska du också kunna sköta det administrativa med Länsstyrelsen, kommunen och så vidare. Det är tyvärr en hel del byråkrati förenat med det här jobbet.

Vad är drivkraften?

– Det är att förvalta och förädla Kilanda Säteri.

Runtom i landet arbetar Arlabönder för att bevara, bruka och restaurera naturbetesmarker. Av totalt 450 000 hektar naturbetesmarker i Sverige brukas närmare 80 000 hektar av Arlabönder varav 2431 hektar i Västra Götalands län och 150 hektar hos Kilanda Säteri. Att bevara naturbetesmarker är avgörande för att skydda den biologiska mångfalden och ekosystemen i dessa områden.

– Vi lever i en mellanbygd där det inte lika lönsamt med spannmålsodling. Att vi kan satsa på naturbetesmarker i större utsträckning än tidigare beror på den ersättning vi får från Arla som hjälper till i hållbarhetsmodellen. Vi är på gång med en ansökan för ett nytt område om 20 hektar, säger Mattias Borgström.

– Naturbetesmarker har en lång historia i Sverige och utgör en del av vårt kulturarv och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden, avslutar Mattias Borgström.