Kriget i Ukraina har lett till att intresset för krisberedskap ökat dramatiskt. Ett av många exempel på det är att ansökningarna för att gå med i hemvärnet skjutit i höjden – jämfört med i fjol.
– Det har exploderat, och jag tycker inte att det är en dum idé. Sedan kan det betyda att man får en krigsplacering om man går in i en sådan organisation men det kanske inte är hela världen, säger William Försth, säkerhetschef Ale kommun.
På kommunens säkerhetsenhet pågår arbetet för fullt och så hade det även varit om inte kriget i Ukraina ägt rum. Likt flera andra instanser runt om i landet befinner man sig fortsatt på den startsträcka som naturligt uppenbarade sig efter att det, för några år sedan, beslutats att civilförsvaret åter skulle ”dammas av”.
– Vi har exempelvis nyligen gått igenom alla skyddsrum. Det har ju inget med läget i Ukraina att göra utan det rotar sig i beslut från 2018, då MSB ville att vi skulle göra det, säger William.
Hela idén med civilförsvaret har i princip varit nedmonterad de senaste årtiondena. Men nu, när det åter är under uppbyggnad, är det mycket som ska falla på plats. Inte minst då civilförsvaret, fått en annan roll.
– Det som är nytt i de nya försvarsbesluten är att samhället ska understödja försvarsmakten i att skydda Sverige. Förr hade man hemvärnet, de va till för att skydda mobiliseringen utav de ”riktiga” trupperna och de som var krigsplacerade. Det var det gamla systemet, berättar William och fortsätter:
– Det nya systemet är att hemvärnet är en del av försvaret, med helt annan kompetens jämfört med förr i tiden. Idag är de regelrätta soldater. För att det ska fungera så ska civilsamhället, kommunerna och myndigheterna understödja försvarets insatser.
I media rapporteras det en del om krigsplaceringar i kommunerna. I teorin handlar placeringarna om att säkerställa en del funktioner samtidigt som individer vet vilken roll de ska inta, vid händelse av ett krig.
Men den viktigaste beredskapen är den som krävs för att kunna klara sig själv, menar säkerhetschefen.
– Det viktigaste för civilsamhället är faktiskt att kunna klara sig själva i 72 timmar. För självklart kommer vilken kommun som helst ha problem att ställa om i början. Det kommer ta tid. Då är i alla fall 72 timmar minimum.
Hur kan man som invånare förbereda sig?
– 72-timmars lådan, om vi kallar den så, det är ett minimum. Se till att klara dig själv och ta ansvar för din omgivning. Har du en gammal mamma eller pappa så kanske du ska ha deras låda också eller ha en plan för att hämta dem ifall något händer, säger William och fortsätter:
– Sedan finns det goda möjligheter att engagera sig i olika frivilliga organisationer, inte bara hemvärnet. Det är inte dumt, det stärker ju Sverige kunskapsmässigt. Pengarna och möjligheterna finns, så det skulle jag uppmuntra till. Lokalt har vi FRG, Frivilliga Resursgruppen.
