KUNGÄLV. I måndags fick Bohus fästning besök av ett ovanligt skepp. Vid Fästningsholmen låg Saga Farmann – en rekonstruktion av ett norskt handelsskepp från vikingatiden.
Det var garanterat många som höjde på ögonbrynen åt den oväntade synen. När vikingaskeppet Saga Farmann gled fram längs Göta älv var det få som kunde missa det historiska fartyget.
Under måndagen lade skeppet till vid Bohus fästning. Flera hundra nyfikna besökare tog sig till Fästningsholmen för att gå ombord och få en närmare titt på henne.
På plats fanns skeppets kapten, norrmannen Dan Cato Fagernes, som berättade om skeppet och den pågående resan genom Europa.
– Det är en arkeologisk replica av Klåstadskeppet som sjönk utanför Sandefjord en gång i tiden. Genom samarbeten mellan bland annat universitet i Oslo och Roskilde har man kunnat återskapa skeppet utifrån de arkeologiska fynden, berättar Dan Cato Fagernes.
Klåstadskeppet var en så kallad knarr – en skeppstyp som framför allt användes för handel och transport. Till skillnad från de smalare krigsskeppen var knarren byggd för att kunna ta stora mängder last och färdas långa sträckor. Vikingatidens handelsresor kunde sträcka sig över stora delar av Europa.
– Man kunde handla med päls, torrfisk, järn och brynsten för att byta till sig exempelvis tyger och kryddor. Det ursprungliga skeppet var lastat med brynsten när det sjönk, berättar Dan Cato Fagernes.
Sedan Saga Farmann färdigställdes har skeppet fått många sjömil under kölen. Den aktuella resan startade i den engelska staden Gillingham. Därefter har färden stannat till vid flera städer i Benelux, Tyskland och Danmark. Nu har Saga Farmann tagit sig uppför Göta älv, med Trollhättan som vändpunkt, innan resan fortsätter tillbaka mot Norge.
Namnet Saga Farmann har en koppling till den norska vikingatiden. Det syftar på Bjørn Farmann, som enligt de norska sagorna var en vikingahövding med stark anknytning till Tønsberg – staden där rekonstruktionen har sitt hem.
Trots den historiska förebilden är Saga Farmann utrustad med modern teknik. Ombord finns segel, men också fyra elmotorer som hjälper besättningen att manövrera och ta sig fram när vinden inte räcker till.
TEXT:
Peach 
