Ale kommun har som regel att budgetera för ett överskott på fyra procent, i kronor blir det ungefär 80 miljoner. Det är politikernas sätt att säkra den ekonomiska kraft som krävs när kommunen ska växa.
– Det är inte alla kommuner som klarar av det. Det finns inget självändamål i att ha stora överskott, pengarna ska ju användas om det finns ett behov för de som bor och verkar i Ale kommun. Men kommuner som växer mycket och har stora investeringar framför sig behöver ha lite större resultat. Man kan inte låna alla pengar, säger kommunens ekonomichef Ken Gunnesson och fortsätter:
– Vi vill bli fler kommuninvånare och för att vi ska kunna bli det så behöver vi bygga ut exempelvis vägar, förskolor, skolor, vatten och avlopp. Våra investeringar är samhällsnyttiga på det sättet och på sikt ger det även ökade skatteintäkter.
Ales ekonomi är i dagsläget god. De senaste åren har kommunen, likt de flesta andra kommuner, gjort stora överskott.
– Förra året hade vi ett historiskt överskott och i år räknar vi också med ett stort överskott. Förra året hamnade överskottet på omkring sju procent och i år räknar vi med att hamna på omkring tio procent.
Årets plusresultat beror bland annat på försäljningen av kommunens nio procent i Ale fjärrvärme.
– Det gav 42 miljoner rakt in på kontot, konstaterar Ken.
Året dessförinnan gjorde statens coronastöd att de flesta kommuner, näst intill, dopades ekonomiskt.
– Hela kommunsverige har gått jättebra de senaste åren. Staten befarade en kris och ödslade pengar över kommunerna under pandemin. Samtidigt som våra kostnader gick ner rejält.
Vad gör ni med årets överskott?
– Vi planerar att lösa in 100 miljoner av vår pensionsskuld. Genom att betala en klumpsumma i år så minskar vi utbetalningarna med några miljoner under några år framöver. När vi har goda resultat så försöker vi alltid att kolla på vad vi kan göra för att minska våra kostnader framgent.
Kommunens ambition är att det budgeterade överskottet på 80 miljoner, tillsammans med avskrivningar, ska kunna finansiera 70 procent av de framtida investeringarna. Samtidigt tvingar ett instabilt ekonomiskt läge, med inflation, ökade kostnader och en ränta som riskerar att skena iväg, kommunen att vara på tårna inför nästa år. Ken förtydligar att vi går mot tuffare tider.
– För 2023 är det ekonomiska läget ansträngt, som för alla andra kommuner, och nu handlar det mer om att överväga vilka besparingar som påverkar aleborna minst. Så kommer det att vara i ett antal år nu på grund av att kostnadsökningarna är högre än intäktsökningarna, säger han.
Kommer ni tvingas skala ner organisationen?
– Det är lite tidigt att säga då budgetarbetet i verksamheterna pågår. Vi jobbar hela tiden för att hitta effektiviseringar som påverkar aleborna så lite som möjligt.
Den 12 december är det budget på agendan i kommunfullmäktige. När nästa budget presenteras lär lite olika förslag dyka upp för hur man ska tackla det ekonomiska läget. Enligt Ken Gunnesson finns det inget rätt eller fel.
– Alla politiker vill det bästa för Ale, men man har lite olika ingångar kring hur man tänker. För oss som tjänstepersoner gäller det att genomföra det som politikerna beslutar.
Är det ekonomiskt jobbigt att vara en kommun som har som mål att växa?
– Ja, så är det. Men en tröst i bedrövelsen är att vi har en marginal. De kommuner som får kostnadsökningar, utan att ha ett plus att ta av, har inga marginaler. De hamnar på minus. Vi har ändå en marginal ifall det skulle hända något.
