Det som började som lätt illamående på sofflocket framför TV’n skulle efter många om och men visa sig vara blodcancer.
Mikael Forster från Surte berättar i en intervju med lokaltidningen hur livet snabbt kan vända, men också hur viktigt det är att ta tillvara på dagarna, familjen och vännerna man har omkring sig.
– Jag kan ju inte låsa in mig och ligga på golvet och gråta. Då hade jag ju blivit deprimerad på riktigt!
Det är en ljummen sommarkväll i början på juni jag möter upp Mikael. En glad, positiv man som gärna tar sig tid till att stanna och prata med sina medmänniskor. Positiv är ett adjektiv som klingar rätt. Även levnadsglad.
Det är dagen innan Mikael och kompisgänget ska dra ner till Sweden Rock Festival, en festival de besökt många gånger förr.
– Från början tänkte vi bara åka till campingen, sitta i varsin solstol och njuta av livet! Men, jag älskar ju musik. På festival tycker jag alltid det är roligast att upptäcka nya band! Så vi kunde inte hålla oss utan köpte festivalbiljetter också!
Hösten 2021 fick dock Mikael sätta allt på paus.
– Jag låg hemma på soffan och kollade på tv, så började jag känna mig illamående och snurrig. Jag fick gå och lägga mig och sov fram till 17:00 dagen därpå och vaknade av magknip. Det höll i sig hela veckan och tillslut kände jag att jag var tvungen att kolla upp det.
När febern kickade in fick Mikael snabbt en tid på vårdcentralen, för att lika fort bli skickad vidare till Kungälv Sjukhus. Där inne konstaterade de att det var blindtarmsinflammation. Det visade sig även att Mikael hade väldigt dåliga blodvärden. Sviktande njurar, sa läkare.
– Jag fick ligga över på sjukhuset några dagar då det kunde bli aktuellt med en operation ganska snart. En dag kom läkaren upp till mig och sa: ”Nu vet vi varför du har sviktande njurar – du har blodcancer!”.
Vad tänker man när man får ett sånt besked?
– Det var ju inte riktigt det här jag hade tänkt mig. Jag hade ju bara lite magknip, inte cancer. På en eftermiddag så ändrade sig livet väldigt snabbt.
Det visade sig vara Myelom; en cancersjukdom i benmärgen som bildas i blodets olika celler. Hur Myelom påverkar en är väldigt individuellt och varierar även över tid.
– När jag ringde och berättade för min dotter, som bor i Australien, var det första hon sa: ”Pappa, jag vill fan inte komma hem till en begravning!”. Hon kom till Sverige precis efter min stamcellstransplantation. Jag var inte på plats på flygplatsen och mötte upp henne då jag var väldigt trött efter behandlingen, men när hon kom hem till oss sedan så stod jag på trappan och ropade till henne ”Duh! Det blev fan ingen begravning!” berättar Mikael och skrattar med en liten tår i ögat.
Omkring 700 person per år diagnostiseras med Myelom. Även om sjukdomen inte går att bli av med så kan man lära sig att leva med det – och de flesta blir bättre med rätt behandling och kan leva ett i stort sett fungerande liv. Sen hösten 2021 har Mikael bland annat genomgått Afferees, stamcellstransplantation och en blindtarmsoperation.
Hur mår du idag?
– Jag mår som jag ser ut! Hur tycker du jag ser ut? säger Mikael och skrattar. Han fortsätter:
– Jag åker in på regelbundna kontroller och tar sprutor varje månad. Då vita blodkroppar är en av del av immunförsvaret kan man bli väldigt infektionskänslig, så förkyld blir jag väldigt lätt.
Trots det lever Mikael ett väldigt äventyrligt liv. På sociala medier delar han med sig av resor han gör med vänner och familj. Fysiska besvär som stickningar i fötterna och benen kommer han inte bli av med, det är något han lärt sig leva med. Precis som han delar med sig av ljusglimtarna i livet delar han också bilder tagna från sjukhusbädden.
Du har alltid varit väldigt öppen kring dina besök på sjukhuset?
– Ja, men…varför ska man inte det? Cancer kan man ju få, så varför ska man skämmas för det? När jag träffar folk så är det skönt att alla vet om det, man inte behöver älta och berätta allting en gång till.
– Jag har flera vänner som går och har gått igenom tuffa behandlingar. Några har klarat det, andra inte. Jag är oerhört tacksam och glad över hur bra allting gått för mig.