ÄLVÄNGEN. När barnbibliotekarie Cornelia Sköld startade Torsdagsklubben, med pyssel, fika och högläsning, hade hon inte kunnat ana vilken succé det skulle bli.
– Barnen vill alltid läsa mer! De säger ”kan vi inte läsa lite till?!” och då hinner vi knappt pyssla.
Det är torsdag eftermiddag. Grått och mulet. Inne på Älvängens bibliotek är alla stolar runt bordet upptagna. Barn mellan sex och nio år sträcker sig efter pennor och färglägger bilder. Samtidigt lyssnar de när Cornelia läser högt. Det handlar om Ester Tagg, ett barnhemsbarn som är ute med pirater i jakt på en skatt – och sina föräldrar. Cornelia läser en hel timme. Ibland gör hon paus och barnen får dra ett kort med en fråga.
– Vem i boken skulle du vilja hjälpa och hur? Svaren kommer snabbt:
– Ester Tagg, så att hon hittar sina föräldrar.
– Ja, så hon inte kommer på det där barnhemmet igen! Så målar de vidare, medan Cornelia läser.
Hon är barnbibliotekarie på Älvängens bibliotek sedan ett år. I våras startade hon Torsdagsklubben eftersom hon ville erbjuda en aktivitet för 6-9-åringar. Hon tänkte att pyssel och läsning skulle funka ihop. Biblioteket kräver nästan aldrig någon föranmälan. Därför är det svårt att veta om det blir några deltagare.
– Man är glad om det kommer minst en. Men första gången kom det 16 barn! Sedan dess har det blivit runt åtta-tio barn varje gång. De flesta återkommer och nu har många lärt känna varandra.
Klubben träffas en gång i månaden. Den börjar alltid med att Cornelia tipsar om nya böcker. Därefter läser hon högt och sedan är det saft, kaka och pyssel. Alla barn får ett läskort där man kan kryssa i när man läst en bok – själv eller genom att någon läst högt. När man kryssat fem gånger får man välja en bokgåva.
– Mitt mål med Torsdagsklubben är att väcka nyfikenheten till att vilja läsa. Den här terminen har Cornelia läst högt ur den första boken om Ester Tagg.
– Jag väljer alltid en serie för om barnen tycker om den kan de läsa vidare sedan.
Medan barnen lyssnar får de färglägga bilder. Cornelia berättar att det funkar jättebra. En del barn vill bara lyssna, medan andra lyssnar och fokuserar bättre om de får sysselsätta sina händer under tiden. Annars är det lätt hänt att de drömmer sig bort eller tittar på en kompis som sitter mitt emot.
– Jag tänker på hur jag själv gjorde i skolan, jag kladdade mycket i block medan läraren pratade. Även om barnen målar medan Cornelia läser märker hon att de verkligen lyssnar.
– Jag är så förvånad, de lyssnar så noga. Det blir jättebra samtal efteråt. För att så många som möjligt ska kunna delta tas det inte ut någon avgift. Det krävs heller inte att man närvarar vid alla tillfällen. Ytterligare ett knep för att få fler att delta är att kombinera högläsning med pyssel.
– I början upplevde jag att det var pysslet som lockade mest, men nu är det läsningen. De vill alltid läsa mer! De säger ”kan vi inte läsa lite till?!” och då hinner vi knappt pyssla.
Cornelia har alltid vetat att hon vill jobba med barn och unga. Hon älskar själv att både pyssla och läsa.
– Att vara barnbibliotekarie är mitt drömjobb. Om mitt yngre jag hade fått veta att jag skulle få pyssla och läsa böcker på jobbet, hade hon inte trott det!
Jobbet på Älvängens bibliotek är hennes första fasta tjänst. Hon tycker att det är roligt att ha en plats att utveckla verksamheten på, och uppskattar att orten inte är så stor. Då kommer man närmare de man jobbar för, menar hon. Tack vare besök från skolklasser och förskolor, samt de barnaktiviteter hon håller i, känner hon igen fler och fler barn.
– Det är jättekul, för då skapar man en relation med barnen och lär känna dem. I januari börjar vårterminens omgång av Torsdagsklubben, med en ny högläsningsbok. Cornelia ser fram emot det. Hon älskar att få tipsa om böcker och att försöka hitta en bok som kan få ett barn att bli nyfiket på att läsa.
– Det känns så viktigt för mig att barn tycker att det är kul att vara här. Jag vill bara att fler ska komma hit.
TEXT: Karin Fingal.
