KILANDA. LRF presenterar nyligen en ny rapport, ”Klimatgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp som räknat”, som tydligt visar att jordbruket har en viktig roll att spela för att Sverige ska nå klimatmålen. – Jordbruket kan minska sina utsläpp, men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.
LRF:s rapport visar att det svenska jordbruket kan minska sina utsläpp med över 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 2030 och 5-6 miljoner ton CO2e till 2045.
Enligt Naturvårdsverket uppgick de biogena utsläppen från jordbruket till cirka 6,3 miljoner ton 2023. Om man även räknar med de fossila utsläppen från arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler landar jordbrukets utsläpp på 7 miljoner ton CO2e. Sveriges totala klimatgasutsläpp är 44,4 miljoner ton CO2e. Om man även räknar in förändringar i kolinlagring i mark, stiger siffran på jordbrukets utsläpp till 11 miljoner ton CO2e och Sverige nettolagrar in 31 miljoner ton CO2e.
– Utsläppen från jordbruket kan och bör inte helt raderas eftersom de är en naturlig del av de biologiska processer som behövs för att producera mat och viktiga ekosystemtjänster. Jordbruket bör öka den svenska livsmedelsproduktionen och kan samtidigt minska sina växthusgasutsläpp, säger Palle Borgström och tilllägger:
– Alternativet att minska den svenska livsmedelsproduktion leder till ökad import av livsmedel. Eftersom Sveriges jordbruk har bland de lägsta växthusgasutsläppen i världen kan ökad import av livsmedel leda till ökade växthusgasutsläpp på global nivå.
Rapporten har sammanställt totalt 19 klimatåtgärder inom jordbruket varav fyra beräknas ha särskilt stor klimateffekt:
• Ökad kolinlagring genom odling av vall, fång- och mellangrödor.
• Fodertillskott som minskar idisslares metanutsläpp • Användning av fossilfria drivmedel och fossilfri mineralgödsel.
• Ökad produktion av biogas från stallgödsel.
Gemensamt för åtgärderna är att kostnaderna inte kan täckas av lantbrukarna.
– Både staten och lantbruksföretagen har investerat stora belopp i miljöåtgärder inom jordbruket, vilket har haft en positiv inverkan på klimatet. Men nu krävs ännu fler insatser. Till exempel kommer det kosta fyra miljarder kronor årligen att producera fossilfri mat, en summa som bara motsvarar en procent av vad vi i Sverige spenderar på mat och dryck varje år, säger Palle Borgström.
Mellan 1990 och 2023 har utsläppen från det svenska lantbruket minskat med 17% om man räknar endast utsläpp från arbetsmaskiner, lokaler och biogena utsläpp och inte förändringar i kolinlagringen. Den främsta orsaken är att vi producerar mer på mindre yta och en viss nedgång i animalieproduktionen. En minskad animalieproduktion som har ersatts med ökad import från andra länder vars livsmedelsproduktion har högre utsläpp och räknas inte in i Sveriges totala klimatgasutsläpp. Även miljö- och klimatåtgärder samt effektiviseringar på gårdarna har bidragit till minskningen av utsläppen.
– Sveriges lantbrukare har arbetat med hållbarhetsfrågor i decennier, långt före miljöfrågorna började kallas för hållbarhetsfrågor. Vi vet att klimatsmart jordbruk både handlar om effektivisering och ett aktivt brukande av marken för att både lagra kol och värna om ekosystemtjänster som biologisk mångfald och öppna landskap, avslutar Palle Borgström.
Det är ett sätt att likställa de tre uppvärmande gaserna koldioxid, metan och lustgas. De har olika uppvärmande effekt och att räkna om dem till koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett sätt att jämföra dem.
